Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7 Högrenässansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
K. BRANDI, RENÄSSANSEN.
tunga gestalter i Sixtinska kapellet (1541). De fördömde sjunka icke längre i de ring-
lande eldslågor och barnsliga fasor, hvarmed man fordom utmålade helvetet, utan i
de af Gud öfvergifnes hopplösa dysterhet.
Ännu under denna sena tid höjde sig som mäktiga ruiner mot himmelen den ofull-
bordade S:t Peterskyrkans pelare och murar, hvilken döm likväl skulle blifva den påf-
liga glansens mest imposanta minnesmärke. Nu anförtrodde man också denna omsorg
åt den ålderstigne Michelangelo, och han fullbordade nära nog Bramantes härliga
kupol. Men efter
hans död frångick
man för den större
kyrkan den gamla
grundplanen om det
ideala rummet. Alla
renässansbyggmäs-
tares skönaste drömT
S:t Peterskyrkan
som en fullbordad
centralkyrka, har
aldrig uppfyllts.
Af renässansens
vinster fasthöll den
romerska kyrkan
endast vid det, som
tj enade dess syfte.
I ej mindre grad till-
godogjorde den sig
impulserna från den
tyska reformatio-
nen. Ty när den
ansikte mot ansik-
te med Tysklands,
Englands och de
nordiska landens
affall åter allvarligt
begrundade sitt vä-
sen, då tog den vis-
serligen beredvilligt
emot det styrkeme-
del, som låg i förny-
elsen af de religiösa
intressena och kyr-
kotukten, men den
Tizian, påfve Paul III med sina ne- Museet i Neapel, tog sig väl i akt att
poter Messandro och Ottavio Farnese. befrämja den inre
friheten. Den fruk-
tade tankarne och inskränkte också hägnet af vetenskap och konst åter liksom under
gamla tider till system och form. Men härutinnan spred den förvisso ännu länge
den största glans. Man berömde de nya munkordnarne, som framför allt vinnlade
sig om ungdomens undervisning och furstesönernas uppfostran, för deras humanistiska
bildning, och de rika kyrkofurstarne öfverbjödo hvarandra genom präktiga byggnads-
verk, altarbilder och klenoder. Gentemot den historiska kritiken satte kyrkan i
sina annaler en samling af alla sina ärofulla gärningar, och de ofarliga antikvariska
studierna erhöllo af henne varaktigt och lifligt understöd. Samlingarne i Vatikanen
äro oöfverträffade, och sekler igenom hemtade Västerlandet sin konstnärliga bildning
framförallt i det påfliga Rom. Vackra och högtidliga förblefvo gudstjenstceremonierna,
och med afmätt högtidlig hållning rörde sig prelaterna ännu alltjämt. Men allt detta
har ingenting mera gemensamt med renässansens lystna åtrå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
