Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8 De små hofven och lefnadskonsten. Venedigs kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
K. BRANDI, RENÄSSANSEN.
Castelfranco; den som betecknar dess fulländning är Tizian (1477-1576). Under
sitt nära hundraåriga lif har denne väldige härskare i de sinnliga företeelsernas rike
gjort de underbaraste eröfringar, och man kan i det oändliga tvista om, hvilket fack
som passat honom bäst. Historikern känner icke någon djupare karakteristik än den,
som porträtten af Karl V eller Paul III med sina nepoter ega. Trosvissheten och
den saliga förklaringen hafva aldrig framställts mera glänsande än i Assunta, Marie
himmelsfärd i Venedig, och all jordens hemlighetsfulla skönhet har samlat sig i den
berömda gåtfulla dikten i Galeria Borghese, som under namnet »Den himmelska och
jordiska kärleken» trotsar all tolkningskonst. Så hade annars blott Lionardo utforskat
naturen, och huru mycket villigare lydde den icke venezianens pensel!
»Väck upp oss, gör af oss en backanal!»
Så ljöd ett rop från allt det lif, som bredde
i ordlös trånad för hans blick sin skönhet.» (Hofmannsthal.)
Sedan den tiden finnes det en äkta veneziansk
Paolo Veroneses, Tintorettos och ännu två hundra
konst. Efter Tizian framtrollade
år senare Tiepolos pensel den ena
backanalen efter den andra på
duken och på festsalarnes jätte-
stora väggar.
Till Venedig samlade sig efter
1525 all den lefnadslust och den
konst, som förvisats från det öf-
riga Italien. 1527 kom från Rom
skriftställaren Pietro Aretino för
att i ännu nära trettio år njuta
af lifvet i en krets af vänner, kur-
tisaner och skämtare. Hans käcka
lösen var: Vivere risolutamente,
viljan till lifvet. Ingen har så
intimt och så fräckt som denne
man skildrat de sinnliga njut-
ningarnes, lastens och förfallets
värld, hvilken samtidigt kunde
skryta med ädla kvinnors och sto-
ra konstnärers vänskap. Man be-
undrade honom för stilens öfver-
lastade prakt, som man ansåg för
betydande, och öfverflödet af hans
bildrikedom; och i själfva verket
hade denne fruktansvärde skrift-
ställare i sitt plumpt sinnliga lif
äkta sympati för den bildande
konsten. Man må försöka före-
ställa sig, hvilken lifvets prakt,
som utvecklats i denna Tizians
och Aretinos krets. Om nu må-
larne framställde bibliska eller
profana historier, så gåfvo deras
öfvermättade ögon alltid en högsta
förklaring af glänsande njutningslif åt deras sköna och rika Venedigs fester: drömda
palats och »genomblickar», men fyllda med verkligt oeh blodfullt lif.
På grund af svåra förluster i Levanten går därpå Västerlandet en smula tillbaka. Vene-
digs gamla adel har blommat ut, och ramen kring dess lif blef fattigare. Dock äfven under
1600-och 1700-talen är Venedig med sina Ridotti och Casini ännu alltjämt den stora världens
första och roligaste stad. Ingen begaf sig dit för några djupare studiers skull, otaliga för
att roa sig och hvila ut i lagunernas milda luft. Venedigs en gång så högtidliga damer
blefvo käcka och hurtiga,och omkring dem sväfvade det gamla sällskapslifvets sistagratier.
Tizian, Pietro Aretino.
Galleriet Pitti i Florens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
