Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2 Fåfäng stormlöpning mot påfvedömets tyranni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅFÄNG STORMLÖPNING MOT PÅFVEDÖMETS TYRANNI.
209
måste utrotas med våld. Men första försöket att använda dylika maktmedel retade
husiterna att gripa till det heliga kriget. Grepo de i början till vapen endast för att
skydda sin tro och sina trosförvanter, fattade inom kort förkämparne för den
gudomliga lagen sin uppgift ännu större och allvarligare. De trodde sig nödsakade
att flytta kriget in på grannlandens område för att utkräfva hämnd för den helige
Gudens räkning på öfverträdarne af hans lag för att på detta sätt framtvinga åter-
upprättandet och efterlefvandet af denna, d. v. s. för att utbreda den sanna tron.
Ja, hela kristenheten skulle »med våld tvingas till omvändelse och ledas till ideell
fullkomlighet». På den vägen tänkte de återställa kyrkans enhet, hvilken således
skulle hafva blifvit ett husitiskt samfund. Huru ofta måste vi icke på historiens blad
med smärta bevittna, hurusom nitäl-
skan för den gudomliga lagen gjort
dess verkställare grymma och hjärt-
lösa! Äfven här var principen obarm-
härtigt nit, det ej sällan förkunnade
lösenordet utrotning af alla onda, gud-
lösa och otrogna: »förbannad är hvar
troende, som afhåller sitt svärd från
vedersakarnes till Kristi lag blod > . Åter
kunde den föregifna religiösa plikt-
känslan frossa i den gudomliga veder-
gällningens gärningar, fasaväckande
blodsutgjutelser och fruktansvärda
grymheter. Och ej blott mot de förhat-
liga tyskarne har denna hämnd öfvats
utan äfven mot de tjechiska landsmän,
som motsatte sig den heliga lagen.
Den nationella fanatismen öfverträffa-
des af den religiösa - också hos
tyskarne, som i den heliga kyrkans
namn med icke mindre stränghet ut-
kräfde hämnd på kättarne. Men för
allvaret i sin tro på en världsmission,
hvilket kom dem att spränga de na-
tionella gränserna, hafva husiterna
gifvit ett slående bevis: de förstodo
nämligen att för vinnandet af sitt mål
vid sidan af kriget dessutom begagna
sig af ett annat medel, en omfattande
Johan Hus.
Efter ett senare kopparstick.
fredlig missionsverksamhet. I alla land
på kontinenten kunde man möta deras
utskickade, som spridde sina manifest, dessa »kättarbref» med sina varningar för
prästernas bedrägeri, sin åstundan efter »en helig gudomlig endräkt». -
Hvad har den romerska kyrkan gjort för att indämma denna flod? Hon grep i
början, som vi redan nämnt, till våld. Men när hennes korshärar skingrats som agnar
för vinden, frestade hon ett försök med välvilligt tillmötesgående - det berömda
romerska non possumus (»vi kunna icke») har i alla tider funnit sin begränsning af
den hårda nödvändigheten. Dessa fredliga förhandlingar aflöpte visserligen icke utan
svåra förödmjukelser för den katolska kyrkan, men till sist afgick förslagenheten
med seger: kyrkomötet i Basel förstod att kasta in ett stridsäpple bland de böh miska
partierna. En brodermördande kamp slutade med tillintetgörelse af de mera utpräglade
husiterna; anhängarne af den mildare åskådningen behöllo makten. Till den slutliga
utgången bidrogo äfven här den taktiska skickligheten och segheten hos påfvarne,
hvilka i nödfall äfven förstodo konsten att vänta. I korthet sagdt - redan vid midten
af 1400-talet var deras seger öfver äfven detta stora kätteri, rättare uttryckt, öfver
detta folkuppror mot hierarkien, blott en tidsfråga, och den romerska kurian kunde
inför de öfriga nationerna peka på de i fullständig upplösning bragta tjecherna som ett
Världshistoria IV. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
