Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2 Fåfäng stormlöpning mot påfvedömets tyranni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
TH. BRIEGER, REFORMATIONEN.
augusti 1452 »3612 brädspel, mer än 20,000 tärningar, oräkneliga kortlekar och 72
slädar» lågornas rof. Understundom hade hans uppskakande ord äfven andra verk-
ningar. Så i Leipzig, där, i följd af en predikan of ver döden, hvarvid hans ord
verksamt understöddes genom förevisandet af en dödsskalle, genast bortåt 120 studenter
»afsvuro världen» och läto upptaga sig i olika ordnar, de fleste i den, till hvilken
gudsmannen själf hörde.
Men äfven där en dylik konstgjord väckelse saknades, framträdde emellanåt den
religiösa exaltationen på ett högst påfallande sätt. Redan alltifrån år 1383 hade »det
heliga blodet» i Wilsnack (i Mark
Brandenburg) lockat till sig oräk-
neliga troende. Här kunde hvar
och en med egna ögon på den
blödande hostian iakttaga trans-
substantiationens under. Visser-
ligen hade ärkebiskopen af Mag-
deburg med alla medel bekäm-
pat denna prästlist. Men påfven
- det var Nikolaus V, den förste
humanisten på Petri stol - hade
år 1453 erkänt och betygat sin
tro på det inkomstbringande un-
derverket. Och på nytt visade
det sin suggestiva förmåga. An-
märkningsvärdt är härvidlag året
1475. Då grep vallfärdsrörelsen
med Wilsnack till mål omkring
sig, för att använda en klarsynt
samtidas ord, liksom »en smitto-
sam, ond andlig farsot», i Thu-
j ingen, Meissen, Hessen och Fran-
ken, ja den spred sig ända till
Österrike, Ungern och Polen. Det
var först och mestadels unga
människor, som begåfvo sig i
väg: »gossar och ungmor»-så
berättar en krönikeskrifvare i
Thuringen - »mellan åtta och
tjugu år, i synnerhet små barn».
De bröto upp »utan föräldrarnes
vetskap», äfven sådana, som an-
nars »utan föräldrarnes befall-
ning icke skulle hafva gått ur
huset, fromma människors barn
En flagellant. Träsnitt af Aibrecht Durer. och väluppfostrade». »Tjenste-
folk, pigor och drängar, lem-
nade sina kläder och hvad de eljest hade vind för våg och lupo sin kos, ofta i
flockar om två och tre hundra och sjöngo visor och hade ett baner, och ett rödt
kors gick i spetsen för tåget». Äfven äldre personer slöto sig till dem, »mången man
för sina barns skull, mången kvinna för sin dotters, ofta mannen för hustruns skull;
likaledes mödrar med spädbarn, och mången ung kvinna hade fem eller sex barn
därhemma; de lemnade dem alla utan huld och skydd och lupo bort; kreatur, kor
och får, hus och hem lemnade de utan hägn därhemma». Och öfverallt, hvarest
pilgrimerna färdades genom städer och byar, skyndade man, drifven af samma oemot-
ståndliga begär, att sluta sig till dem.
Andliga epidemier af detta slag voro ju visserligen ingenting nytt. Ovillkorligen
påminnas vi om det s. k. barnkorståget år 1213, väl också om de italienska flagellant-
tågen under år 1260, hvilkas smittosamma välde då äfven Tyskland fick känning af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
