Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6 Den evangeliska rörelsens oemotståndliga fortgång 1521–1524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 TH. BRIEGER, REFORMATIONEN.
Men dessa framsteg, som för framtiden blefvo af oerhörd vikt och betydelse,
kunna icke för oss bortskymma det faktum, att just året 1524 klart visat haltlös-
heten af de djärfva förhoppningar, som Luthers anhängare dittills närt. Kräfde det
förbund, som hos dem den religiösa ideen ingått med hänförelsen för fäderneslandet,
att riket som sådant genomträngdes af den religiösa reformens anda, att den tyska
kraften enade sig att skapa en helstat, hvari denna nya anda var härskande, så var
nu genom den främmande suveränens våldsamma ingripande och det för nationens
enhet ödesdigra tillvägagående, som Sydtysklands väldigaste maktinnehafvare tillgripit,
den fasta grunden för denna framtidsstat undanryckt.
Så måste en stor förhoppning jordas.
Endast inom de särskilda staterna kunde framdeles försök göras att genomföra
den religiösa nydaningen. Inom dessa måste den tillkämpa sig sitt existensberättigande.
Det har också allt framgent varit dess mål. Denna sträfvan har tryckt sin prägel
på den tyska historien för de följande generationerna ända fram till westfaliska
freden. Vi skola se, huru denna strömning - efter besegrandet af en svår kris -
i början, gynnad af den stora europeiska politiken, vann stor framgång, hur till och
med den tanken kunde väckas, att äfven på denna väg, den territoriella reformens,
en religiös och därmed tillika politisk nydaning af hela Tyskland vore att vinna,
men hur sedermera 1547 genom det första religionskriget, det schmalkaldiska, denna
illusion för alltid tillintetgjorts. På nytt såg sig protestantismen i Tyskland ställd
inför en kamp om tillvaron, tills 1555 en ungefärlig jämvikt af krafter fann sitt
lagliga uttryck i religionsfreden i Augsburg. Trots namnet var detta ingen verklig
fred, blott ett vapenstillestånd, men utgör dock afslutningen på reformationens tids-
ålder utan att betyda en lösning af det problem, som genom Luther kastats in i världen.
Tyskland är skådeplatsen för alla dessa händelser. Det oaktadt rör sig reforma-
tionens utveckling långt ifrån uteslutande om detta land. I högre grad än någonsin
är Tysklands historia härunder medelpunkten för Europas historia. Icke blott så,
att Karl V:s öde vände sig kring Tysklands öde och decennier igenom äfven hans
rivals, konung Frans af Frankrike. Nej, den tyske anden går under denna tid vidt
utöfver sitt hemlands gränser; alla Europas kulturland gripas, vissa starkare, andra
svagare, af den och tvingas att taga ställning till densamma: Schweiz och Frank-
rike, England, Nordeuropa, äfven Polen och Ungern; ja till och med i Spanien kan
man skönja dess spår.
Så se vi, hvarthän vi än vända blicken, under hela denna epok från 1525 till
1555 alltjämt blott en enda bild framför oss: kampen mellan det nya och det gamla.
Kampens tidsålder aflöser förhoppningarnes.
Det var förhoppningar, hvilka - i våra dagar kan historikern klart skönja det
- alltifrån början i de förhållanden, som redan riksdagen i Worms åvägabragt i
riket, egt blott svaga grundvalar. Och likafullt skulle vi icke vilja undvara dem.
De förekomma oss som ett förvisso icke oväsentligt karaktärsdrag för dessa reforma-
tionens vårdagar. Det var ju blott öfversvinnligheten i denna nya, öfverväldigande
stora idé, som gjorde, att dess målsmän sågo framtiden i ett så bländande skimmer.
Ett uppvaknande ur denna illusion kunde därför icke uteblifva, så mycket mindre
som reformationen just vid den tiden drogs in i en strömhvirfvel, hvarur den ej
helt oskadd skulle komma till ytan igen. Det var revolutionens böljor, som plöts-
ligt omhvärfde den med sina bränningar och hotade att uppsluka alltsamman.
Jov. Schoeffers boktryckarmärke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
