Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8 Karl V, makterna och riket från 1525 till 1532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL V, MAKTERNA OCH RIKET FRÅN 1525 TILL 1532.
329
Frans I:s tillfångatagan-
de i slaget vid Pavia.
Efter ett kopparstick ur
Got t frieds Hislorische Chronik.
redan året 1524 ställt i dess väg: rikets eröfring på territorialreformens väg. Under
denna sin sträfvan finner sig reformationen intimt vare sig främjad eller hämmad
genom den europeiska politikens växlande läge - i den utsträckning, att denna
gifver ramen för vår historia.
8. Karl V, makterna och riket från 1525 till 1532.
Under ett fjärdedels sekel har det europeiska läget bestämts af rivaliteten mellan
Karl V och Frans I af Frankrike. Redan i egenskap af Spaniens och Nederlandens
härskare närmaste granne till Frankrike, omfattade Habsburgaren numera såsom
Tysklands utvalda öfverhufvud detta land äfven österifrån. Redan i och för sig
skulle del hafva varit en utmaning för konungen öfver det mäktiga, sedan länge i sig
slutna och själfmedvetna riket, hur mycket mera, då det för den franske konungen
gällde att skaffa sig revansch för sitt nederlag vid kejsarvalet. Denne senare återigen
egde icke endast Burgund, hvarpå Karl den Djärfves barnbarnsbarn likväl ansåg
sig hafva artsrätt, utan äfven det gamla rikslandet Milano. Måste icke den unge kej-
saren till följd af den utomordentliga familjemakt, som han innehade, sätta sin ära
i att nå det mål, som hans farfader Maximilian med sin svaghet icke förmått, att
åt riket återförvärfva Milano och Genua? Sålunda sågo sig båda furstarne drifna ut
i striden, den oundvikliga kampen om öfverväldet i Europa. Hvem kunde härunder
förblifva neutral? Till och med England har upprepade gånger ingripit i denna strid.
Hur mycket närmare låg icke en dylik inblandning till hands för påfvarne! De
nöjde sig icke med att med sina sympatier träda än på den ena, än på den andra
sidan, utan deltogo äfven, ledda af världsliga motiv, alldeles som världsliga furstar i
Världshistoria IV.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
