Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8 Karl V, makterna och riket från 1525 till 1532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL V, MAKTERNA OCH RIKET FRÅN 1525 TILL 1532.
337
inkvisition, som förgrep sig på
kropp och själ; en sats, som fram-
gått ur egenarten hos denna
evangeliska trosuppfattning, hvil-
ken Luther i sin person fram-
ställt och genom hans väldiga,
lifskraftiga förkunnelse såsom ett
nytt lif ingjutits hos andra. Här
tillämpades satsen gentemot poli-
tiska myndigheter, hvilka, i det
de förnedrade sig att gå hierar-
kiens ärenden, ville bibehålla
medeltidens mörka system - i
trots af den nya dagens klara
ljus. Visserligen var för den
moderna principens målsmän
rikedomen af dess konsekvenser
fördold; flere sekel skulle förgå,
innan världen anade och lärde
sig begripa den. Men förminskar
det de oförskräckta hjältarnes
berömmelse, hvilka, i och för den
uppgift, som för ögonblicket före-
låg, nämligen att ställa sitt sam-
vetes kraf till freds, bekände sig
till grundsatsen och handlade i
enlighet därmed och, utan att
darra inför motståndarnes öfver-
makt, satte sin timliga välfärd
på spel? »Vi skola», så skref
riksstaden Memmingensrepresen-
tant hem, »blifva nödsakade att
mot en barsk vind sätta hårdt
mot hårdt. Men Gud är starkare än all världen; honom vilja vi taga till öfverste
fältherre». I sanning, denna protesthandling är och förblir i sin enkla storhet för alltid
minnesvärd. De som utförde den världshistoriska akten utgjorde, för att tala med
Strassburger Städteboten, en »ringa hop». Det var kurfurst Johan af Sachsen,
landtgrefve Filip af Hessen, markgrefve Georg af Brandenburg, bröderna Ernst och
Frans af Braunschweig-Ltineburg, furst Wolfgang af Anhalt-Köthen och därjämte 14
riksstäder i Sydtyskland, af hvilka likväl endast Niirnberg, Strassburg och Ulm vägde
tungt i vågskålen.
Inseende faran af den genom protesten för dem tillskapade situationen, afslöto
Sachsen och Hessen genast i de dagarne i Speier en »hemlig öfverenskornmelse»
med Niirnberg, Strassburg och Ulm - i och för gemensamt försvar, i den händelse
att de skulle angripas »för Guds ords skull». Ja, man uppgjorde redan planen till
ett allmänt protestantiskt förbund mellan norra och södra Tysklands evangeliska
stater. Ännu längre gingo planerna i det till följd af sitt isolerade läge allra starkast
hotade Strassburg och likaså de tankar, som omfattades af landtgrefve Filip, som i sin
eldiga nitälskan för reformationens sak hvälfde vidtutseende planer. Bäggedera ansågo
det af behofvet påkalladt att utsträcka förbundet också till de evangeliska kantonerna
i Schweiz. Men då uppstod genast den frågan, huruvida det öfver hufvud läte sig
göra på grund af den tvedräkt, som redan för flera år sedan yppat sig mellan Witten-
berg och den schweiziske reformatorn Zwingli. Och till och med om öfverenskom-
melsen skulle begränsas till städerna i Sydtyskland, så hotade detta split att träda
störande emellan. Ty af de städer, hvilka i Speier hade varit med om protesten,
närmade sig icke så få till Zwingli, hvilken öfver hufvud taget i Sydtyskland bland
dem, som till en början af Luther vunnits för den nya religiösa ideen, vidt och bredt
Världshistoria IV.
Filip den Ädelmodige,
landtgrefve af Hessen.
Efter en målning af
okänd mästare i Wartburg.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
