Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8 Karl V, makterna och riket från 1525 till 1532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL V, MAKTERNA OCH RIKET FRÅN 1525 TILL 1532.
339
egna fötter, som om han
tillegnat sig »Kristi lära»
uteslutande »af Guds eget
ord». För att rättvist be-
döma denna Zwinglis före-
ställning måste vi hafva
tvenne fakta i minnet,
hvilka båda två äro lika
orubbliga. Det ena är, att
de afgörande reformato-
riska impulserna förvisso
utgingo från Luther: det
är hans trosuppfattning,
som vi senare finna hos
Zwingli, det är hans kyrko-
åskådning, hvilken vi ånyo
möta hos denne. Det andra
är det faktum, att, så starkt
Zwingli på det rent reli-
giösa området också var
påverkad af Luther, han
likväl ingalunda helt och
hållet hängifvit sig åt ho-
nom, tvärtom i omfattande
grad bevarat sin egenart,
såsom denna var betingad
af hans humanistiska och
politiska förflutna.
Följaktligen är den
schweiziske reformatorn
allt annat än en kopia af
den sachsiske.
Luther har alltid hållit
fast därvid,- med hvilken
bestämdhet,han gjorde det,
kunna vi märka af den
ställning, som han intog till
böndernas kraf -, att det
icke tillkomme honom i
egenskap af »evangelist»
att »döma och skipa rätt-
visa» i världsliga ting, med
hvilka »evangelium alls
icke befattar sig», utan att
hans uppgift uteslutande
vore »att i gudomliga saker
lära och undervisa sam-
vetena». Det vill säga: han försmådde att utnyttja bibeln för någon som helst form af
sedlig förbättring eller till och med för en reformation af de samhälleliga förhållandena.
Han tillämpade denna begränsning i den tillförsikt, hvars goda rätt historien ådagalagt,
att ett folks religiösa återfödelse under tidernas lopp helt spontant skulle afsätta sina spår
äfven i lifvets sedliga och sociala förhållanden. En dylik småningom försiggående för-
ändring inifrån utåt syntes honom långt säkrare föra till målet, än om han tillgrep yttre
tvångsmedel d. v. s. satte lagstiftningens maskineri i rörelse för att med dess hjälp
i en räcka af speciella fall tvinga lifvet in under bestämda regler i enlighet med
uppgifna föreskrifter i Guds ord. Tack vare denna sin begränsning till det religiösa
området kännetecknas Luthers reformation, såsom man med rätta anmärkt, af en
Klostret Einsiedeln
på Zwinglis tid.
Efter en sam-
tida målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
