Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 H. VON ZWIEDINECK-SUDENHORST, MOTREFORMATIONEN I TYSKLAND.
utsugningssystem, syndikat och induslritruster. Sedan därpå Ull och med Sully
framställt den satsen, att det låge i territoriernas intresse att genom försämrande af
mynthalten försvåra penningarnes afflylande till utlandet, dröjde de tyska furstarne
icke att, för att rikta sig själfva, begagna sig af den till synes så enkla utvägen.
Under de första decennierna af 1600-talet fanns det icke längre någon regering, som ej
präglade sitt mynt af mindervärdig metall, till slut till och med af bleck. Hela Tyskland
var öfversvämmadt med fullständigt värdelösa mynt; den ädla metallen hade hamnat
i händerna på kapitalister och spekulanter. Kraschen begynte på marknaderna under
år 1618, då köpmännen levererade sina varor endast mot fullgodt mynt eller i byte
mot andra varor. Man trodde sig ännu kunna hämma den allmänna omstörtningen
af alla värden, och man vädjade till andlig och världslig öfverhet, men den frigiorda
stormfloden bortsopade alla osunda mynttecken, som endast voro beräknade på att
bedraga folk. Prästernas dundrande från predikstolarne kunde ingenting uträtta där-
emot. Den oskyldige måste lida med den skyldige, tusentals familjer råkade i
elände. Hvar ämbets- och tjensteman var lycklig, om hans lön utgick in natura.
Den snabba tillbakagången från en blomstrande penninghushållning, som i Tyskland
frambragt ett sedermera knappast återvunnet välstånd, till naturaliehushållning tillfo-
gade alla stånd och klasser stor skada. I det att allmänheten förlorade den ekono-
miska grundvalen för sina gamla lefnadsvanor, uppstod en vild intressekamp, som
resulterade i exploateringen af de svagare genom de med juridisk förfarenhet utrus-
tade starkare folkklasserna, som förfogade öfver resterna af kapitalkraften. Skråna
grepo alltjämt hämmande in i borgerskapets och statslifvets stigande uppblomstring.
Den åkerbrukande befolkningen slogs till och med på många håll i lifegenskapens fjättrar.
Upplösningen af landtbrukets medeltidsformer, de slutna byalagen och allmän-
ningarne, dref mycket arbetslöst folk från landsbygden, hvilket föll städerna
till last. »Packet och slöddret togo öfverhand på landsbygden. I stora flockar
drog det lösa folket omkring, antände byar och satte skräck i adeln. Inskredo
ortens myndigheter, så injagade dödsstraff, medelst rep, bila, stegel och hjul, blott
en öfvergående fruktan. Våldsdåden öfverlefde bondekrigen och ökades i outhärdlig
grad från midten af 1500-talet». Upproren bland bönderna i de sydtyska och
österrikiska landen, hvilka under första hälften af 1500-talet voro riktade mot
godsegarnes tyranni, blefvo utan resultat, emedan furstarne, framför allt kejsaren,
alltför mycket voro hänvisade till ständernas understöd. Deras behof af skatter
växte alltjämt, icke blott till följd af deras upphöjda politiska ställning, utan ännu
mer på grund af den oerhörda lyxen och det urartande till dryckenskap, som vid
öfvergången från 1500- till 1600-talet torde hafva nått sin största utbredning. Äfven
hofhållningen slukade väldiga summor, emedan det hörde till furstarnes förnäma
vana att omgifva sig med så många tjensteförrättande personer som möjligt. Men
därvid får man icke förbise, att ett stort antal furstar genom reformationens
andliga prägel eller till följd af jesuiternas verksamhet föranleddes att tillegna sig
en högre bildningsgrad, än man förut brukat finna vid furstehofven. Afven stats-
rättsteorierna och den offentliga meningen sökte i härskarnes bildning och rätt-
skaffenhet den säkraste underpanten på allmänt väl. Det politiska tänkesättet för-
rådde allt större sympatier för enväldet, som vid slutet af trettioåriga kriget fann
allmänt lagligt bekräftande. Hand i hand härmed försiggick utbildandet af ämbets-
mannaståndet, som furstarne ej kunde undvara och hvilket nu vid sidan af rättsskip-
ningen började sin verksamhet på skilda förvaltningsområden. Man måste på ett
varaktigt sätt sörja för den nya inrättningen, för hvars skull landsherren var nöd-
sakad offra betydande summor. Men just i och för anskaffandet af dessa medel
måste ständiga institutioner inrättas, hvilka voro väl förtrogna med landets ekonomiska
förhållanden. Allt mer och mer förknippades furstarnes intressen med ämbetsmännens,
hvilka utgjorde ett mellanled mellan de styrande och de styrda och upphäfde denna
omedelbara beröring dem emellan, som så skarpt kännetecknar medeltiden. Nu
begynte en furstlig lagstiftning genom patent, förordningar o. dyl., hvilka härflöto
från kansliet. Den furstliga territorialrätten kodificerades af lärda jurister och
utbildades till en dittills okänd rättsform. Utom förvaltningens ram stod ännu
försvarsväsendet, som under loppet af 1500-talet undergick en fullständig omge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
