Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTREFORMATIONEN I SYDEUROPA OCH NEDERLANDEN.
539
Fiskmarknad i Amsterdam.
Kopparstick af J. van Meurs.
afrättsplatsen, emedan de med hög röst bekände sin tro inför allt folket. Storinkvi-
sitorn Fernando Valdes, ärkebiskop af Sevilla, genomdref, att till och med den spanska
kyrkans öfverhufvud, ärkebiskop Bartolome Carranza af Toledo, häktades, såsom
hysande sympatier för lutherskt kätteri, och kastades i ett förskräckligt fängelse,
hvarest han i åtta år fick försmäkta, tills påfven kallade honom inför sitt eget tri-
bunal. Nio år låg han ytterligare i Rom på borgen San Angelo i fängelse, hvilket
han, efter afsvärjandet af sina villfarelser, först några få dagar före sin död fick ut-
byta mot ett kloster (1576). Hvem kunde efter dylika händelser ännu känna sig
säker för inkvisitionen? Den hade förmått förödmjuka de stoltaste hufvud.
Inom kort utbröt förföljelsen äfven mot protestanterna i Andalusien. Deras ledare,
äfven han i äldre tid kejserlig botpredikant, domprosten i Sevilla, doktor Constantino
Ponce de la Fuente, kastades i ett så rysligt fängelse, att sjukdom snart befriade honom
från hans lidanden (1559). Hans anhängare drabbades samt och synnerligen af
inkvisitionen; sistnämnda år bevittnade slutet på den protestantiska församlingen i
Sevilla liksom i Valladolid. Inalles bestraffades vid den tiden af inkvisitionen endast
i Sevilla åtta hundra personer på grund af lutherskt kätteri. Också på andra håll
flammade under dessa och närmast följande år kättarbålen.
Den andliga dödens tystnad bredde sig öfver Spanien. Enhvar måste vara på
sin vakt, så att han icke genom ett förfluget ord, en gest utsatte sig för misstanken
om bristande rättrogenhet. Man kan tänka sig, hvilken svår skada det spanska folkets
andliga utveckling genom detta tryck måste lida. Filip förbjöd ju sina undersåtar
- för att resa en oöfverstiglig mur mellan Spanien och den andliga kulturen i Europa -
att till och med besöka utländska undervisningsanstalter. Den som ännu egde ett
frihetsälskande sinne i behåll flydde till Geneve, till Tyskland eller till England, hvarest
man beredvilligt upptog dessa spanjorer och tillät dem bilda egna protestantiska för-
samlingar. Men på det gamla hemlandet hafva de icke längre mäktat öfva något som
helst inflytande. Spanska skriftställare, ännu i våra dagar, hafva prisat det full-
ständiga undertryckandet af skiljaktiga konfessioner i Spanien som en akt af politisk
klokhet. Den religiösa enheten har gifvit styrka äfven åt statsenheten. Det må så vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
