Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIP IIIS SISTA REGERINGSÅR.
587
sträng och vresig puritan, Amyas Paulet, som bittert hatade katolikerna. Men sedan
Guiserna blifvit hans underdåniga verktyg, började den katolske konungen allvarligt
tänka på att underkufva England, hvilket genom Leicesters expedition till Neder-
landen gifvit honom tillräcklig orsak till fientligheter.
Till den andan understödde han den farligaste af alla sammansvärjningar mot den
engelska »Isebels» lif. Konspirationen planlades af Antony Babington och kunde glädja
sig åt hjälp från katolska lorder, från Guiserna och Alexander af Parma, hvilka samlade
skepp och trupper till ett infall i England, och äfven från Maria Stuart. Men
Elisabeths polisminister, Walsingham, hade redan länge haft reda på företaget, och
när dess utförande stod för dörren, tog han de sammansvurne till fånga, hvilka
samtliga dömdes till döden och afrättades. Därpå ställde man Maria Stuart inför
Irätta. Hon förklarades enhälligt skyldig till döden, ehuru hon i egenskap af suverän
icke kunde dömas af engelsk domstol. Parlamentet, ja hela folket fordrade domens
verkställande, aflägsnandet af det protestantiska Englands farligaste fiende. På fari-
Drottning Maria Stuarts grafmonument i Westminster Abbey i London.
seiskt vis anordnade Elisabeth afrättningen i afsikt att föra samtid och eftervärld
bakom ljuset med afseende på hennes andel i denna rättsvidriga nödvärnshandling.
Det har emellertid fullständigt misslyckats för henne och har endast kastat en
dess mörkare skugga öfver hennes minne.
Maria Stuarts död på schavotten (den 8 februari 1587) var i grund och botten en
gynnsam händelse för det krigslystna katolska partiet i Europa. Det ställde den
protestantiska saken i en hemsk belysning och ökade upphetsningen hos den katol-
ska världen, hvilken vördade Maria som en oskyldig martyr. I synnerhet i Frankrike
blef hatet mot hugenotterna allt vildare och vände sig äfven mot Henrik III, hvilken
man anklagade för ljumhet. Den seger, som Henrik af Navarra den 20 oktober 1587
vid Coutras vann öfver ligans anhängare, blef utan varaktig verkan. Det spanska
sändebudet i Paris, Mendoza, understödde helt öppet företaget att bringa konungen
i Henriks af Guise - det ligistisk-spanska partiets hufvudmans - våld.
Hela det katolska världsförbundet i Västeuropa var i feberaktig upphetsning. Det
ville underlägga sig icke blott Frankrike utan också England och Skottland, i hvilket
senare land Filip II hade för afsikt att sätta sig i besittning af den mördade Maria
Stuarts arf, enär hennes unge son ju förfallit till kätteri. Förgäfves rådde honom
hans ministrar, hans general Farnese och hans amiral Santa-Cruz, segraren vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
