Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
608
M. PHILIPPSON, MOTREFORMATIONEN I SYD- OCH VÄSTEUROPA.
Biron måste 1602 bestiga schavotten, när han med Spaniens och Savoyens hjälp
anstiftade en sammansvärjning bland stormännen. Hans bundsförvanter kastades
«tr3 / ?’ lanjsff visades, beröfvades sina egendomar eller drabbades af andra
löst 5pt S?’* ° °y«T?da?e k^gliga maktens fasta klippa splittrades hjälp-
löst deto adliga missnöjets bränningar. Det franska folket var innerligt trött att
kS°o?ha A?Hlga S^rm*n* ellej fanatiska prästers bud sönderslitas i ett inbördes-
mg och flyktade undan dylika försök i hägnet af ett mäktigt konungadöme. Henrik
V har i sm inre och yttre politik för franska kronan blifvit grundläggaren af en
mak ställning som för öfngt vid 1600-talets början var utan motstycke i Europa
Vid sjalfharskarväldets grundläggande gick konungen särdeles planmässigt ’till
Fransk modevarubutik och boklåda.
Kopparstick af A. Bosse.
väga. Efter freden i Vervins har Henrik aldrig vidare inkallat riksständerna och
begränsat provinsialständernas makt till rätten att bestämma öfver skatterna och
att framställa ödmjuka petitioner. Städernas kommunala fri- och rättigheter kvar-
stodo endast till namnet. Stadsämbetena förbehöllos ett litet antal patriciska familjer,
hvilka voro lättare att leda än hela menigheten. Så omärkligt som möjligt, men med
fast och ihärdig metod sökte Henrik att på alla områden förvandla till skenbilder
de myndigheter, som voro oberoende af statsöfverhufvudet, i det han lemnade dem
blott ett sken af makt men öfverflyttade till den centrala regeringens ämbetsmän
deras verkliga befogenhet.
Sedan Henrik IV i december 1599 genom påflig dispens blifvit skild från sin första
gemål, Margareta af Valois, hvars otrohet i äktenskapet varit lika stor som hans
egen, äktade han i december 1600 Maria af Medici, storhertigens af Toskana tjugu-
sjuåriga brorsdotter. Detta parti var mycket förmånligt till följd af såväl furstinnans
stolta fägring och katolska tro som hennes rika hemgift och den vänskap, sotn hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
