Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaviska folken - 5. Det gamla moskovitiska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET GAMLA MOSKOVITISKA RIKET.
65
Storfurst Vasilijs sändebud mottagas
i audiens af kejsar Maximilian I.
Samtida träsnitt i
Weiss-kunig af H. Burgkmair.
vidlag fanns ingen ståndsskillnad. Gentemot tsaren voro alla lika; den främste bojaren
i rådet kastade sig ned med ansiktet mot golfvet och vågade ej underteckna en skrift med
sitt fulla dopnamn, blott med en trälaktig förkortning — det var först Peter den
Store, som afskaffade dessa uttryck af hundaktig underdånighet. Sa djupt hade
byzantinsk-tatarisk uppfattning trängt ned i folkets själ. Då på detta sätt allt böjde
sig under furstens auktoritet, var det lätt att föra en vidsynt, konsekvent politik.
Det fanns emellertid ett betydande hinder för en sådan: folket saknade kultur. Andlig
sysselsättning var obekant, en litteratur fanns ej; den enda ersättning, som erbjöd sig,
var det religiösa lifvet, men detta gick upp i rent yttre ting. Den rättrogna
själf-tillräckligheten sysslade med sådana saker, som om man skulle göra korstecknet
med två eller tre finger, hur ofta man skulle ropa halleluja, om man vid gående
under bön kring kyrkan skulle vandra medsols eller motsols. När frågor om klosters
jordbesiltning eller kättares behandling uppstodo, afgjordes de på traditionellt sätt i
strid mot humant tänkandes mening. Eljest stod man rådlös som barn gentemot
hvarje uppgift. Man måste inkalla greker från Athos för att verkställa nya
öfversättningar eller beriktiga äldre. Men Maksim Grek, som till sin ofärd följde
upp-nianingen, blef fängslad och kom aldrig tillbaka från Moskva: han hade vågat att
stryka några illa skrifna rader i den heliga skrift, och han blef föremål för
misstankar redan därför, att han hade blickat for djupt in i förhållandena. Okunnigheten
var gränslös. En asketisk uppfattning tyngde på lifvet; oskyldiga glädjeämnen,
såsom sång, dans och spel, bekämpades som djäfvulska förvillelser. Men lifvet själft
hämnade sig genom stegrad råhet. Åskådningar och vanor fingo allt starkare orientalisk
Vårldhistoria V. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
