Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
M. PHILIPPSON, LUDVIG XIVlS TIDSÅLDER.
L’ 0« <VÄ>
Paris under Ludvig XIV.
Kopparstick af Israel Silvestre.
att ett allmänt kyrkomöte står öfver påfven och att den världsliga makten ar
oberoende af den andliga. Dessa satser blefvo grundvalen för den »gallikanska kyrkan»,
som visserligen blott bytte herre, i det den underordnades under kronan i stället för
under den romerska kurian, men som på samma gång erhöll en strängt nationell prägel.
Utlandet skänkte sin beundran åt Ludvig XIV:s Frankrike och erkände dess
öfverlägsenhet. På samma gång som fransmännen voro fruktade och mäktiga, syntes
de älskvärda samt framstående i alla fredliga sysselsättningar. Från utländsk
import lyckades de nästan helt göra sig fria, medan å andra sidan deras varor i alla
Europas land rönte liflig efterfrågan på grund af sin smakfullhet och sin soliditet;
många millioner strömmade därför årligen in i riket. Landtbruket alstrade spannmål
i tillräcklig mängd, de bästa viner i världen, den finaste olja, de läckraste
grönsaker, det rikligaste råsilke. Invånarantalet steg från 10 millioner i slutet af 1500-talet
till 20 millioner. Medelpunkt för handel och industri i detta blomstrande rike var
Paris. Redan då var det hufvudorten för lyxindustrien: dess klädesvaror
öfverträffade Englands, dess guld- och silfverbroderier och sidentyger Lombardiets, dess glas
Venedigs. Colbert lät icke Paris umgälla konungens ogunst; frånsedt den industri,
som han där grundade, de monumentala byggnader, som han där uppförde, arbetade
han med en ifver, som erinrar om det andra franska kejsardömets, på dess
förskönande, d. v. s. dess modernisering.
Sa tog det sig ut under de två första årtiondena af Ludvigs egen regering. Men hans
ständiga krig och de oerhörda bördor, hvarmed de tyngde landet, de obevekliga kraf,
som statskassan ställde på undersåtarne, samt den medvetna försumlighet, som
Colbert visade gentemot landtbruket, gjorde, att förhållandena i Frankrike småningom
började antaga ett dystrare utseende. Icke ostraffadt utvecklade det en militär makt,
som var exempellöst stor, ingaf Europa skräck och höll hela världsdelen i schack. Hur
höga an skatterna voro, sa räckte de ej till att underhålla hären, och största delen
af bördorna vältrades åter öfver på den fattigare folkklassen. De oprivilegierade voro
förpliktade att utan ersättning besörja inkvartering åt soldater på marsch;
öfverallt flydde invånarne för att undgå misshandel och utpressningar från dessas sida.
Borgarne måste gifva hälften af sin inkomst till pris åt uppbördsmannen,
jordegendomen sjönk i värde på grund af mängden af de bördor, som hvilade därpå,
konkursernas antal tilltog på ett oroväckande sätt. Under stränga vintrar funno tusenden
sin död af brist på föda, kläder och bränsle. Häri ligga de dystra skuggsidorna af
Ludvig XIV:s regering. Deltagande, medlidande och hjärta för »packet» kom ej
i fråga, vare sig hos Kung Sol eller hos hans lika egennyttiga som trälsinnade ministrar
Celler hos hans guldsmidda hofmän.
Trots den tilltagande fattigdomen hos folket fann konungen behag i en gränslös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
