Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
M. PHILIPPSON, LUDVIG XIVIS TIDSÅLDER.
djärfva, fria, kraftiga och sinnliga holländare, hågade för skämt och för vågstycken
och på samma gång vänner af skön konst. Jan Steen, den glade värdshusvärden i
Leyden, som i sina uppsluppet muntra målningar förhärligar vinets och ölets
verkan på människor af alla klasser, visar tydligt, hvilka rötter denna konst hade
hos folket. Andra mästare skildra företrädesvis fint och behagfullt de högre klassernas
lif: Gerard Terburg, som på ett underbart naturtroget sätt framställer tidens
dyrbara dräkter, och Gerard Dow, som af sin mästare Rembrandt lärt att på
skickligt och öfverraskande sätt behandla ljuseffekter. Otaliga äro de konstnärer, som
sluta sig till dessa, Metsu, Mieris,
Netscher, Schalken m. fl., och alla
bära vittnesbörd om det friska lif och
den alsterrika skaparkraft, som
utmärkte Hollands folk under detta
tidehvarf. Samma kärleksfulla
uppgående i omgifningen, samma friska
och förädlande uppfattning af natur
och människor, samma utpräglade
sinne för det lilla samt gåfvan att
förädla detta genom konsten — allt
detta visar sig också på ett annat
område, nämligen i det förträffliga
holländska landskapsmåleriet. Den
genialiske Ruysdael hade lärjungar, som
själfva blefvo förtjenstfulla mästare,
Hobbema, de Vries och flere andra.
Om lycklig känsla för naturen vittna
ock Backhuysens sjöstycken —
Back-huysen var egentligen tysk, bördig
från Emden. Hans taflor skildra an
behagfullt det lockande hos den
soliga, lätt krusade hafsytan, an det af
stormen djupt upprörda elementets
fruktansvärda raseri.
För visso har detta holländska
måleri ej löst konstens högsta
uppgifter eller nått dess högsta mål; men
dess friska, rörliga och äkta lif, dess
protest mot allt konventionellt och
ihåligt, dess folklighet och känslighet
bilda en välgörande motsats mot allt
det falska, svarfvade, ande- och
hjärtlösa ceremoniväsen, det prålande
träl-sinne, som utmärkte alla arter af den
franska konst, som gick ut öfver Europa och vann dess öfriga folk. Man måste erinra
sig detta for att fullt förstå värdet af Hollands framgångsrika motstånd mot Frankrike.
Äfven filosofien och naturvetenskapen gingo i Holland sina egna vägar utan att
låta sig missledas af dagens tycken.
Baruk Spinoza, född den 24 november 1632 i Amsterdam, var ättling af judar
från Portugal, som i de fria Nederlanden funnit ett lyckligare hem. Han var fylld
af ett omättligt begär efter vetande och sanning, och hans energiska och oförskräckta
ande ryggade ej tillbaka för någon logisk konsekvens af hvad han fattat och
föreställt sig som sant. Den dualism, som Descartes hade låtit bestå mellan själ och
kropp och som hans efterföljare endast skenbart undanröjt genom att antaga ett
Guds tillfälliga ingripande, aflägsnade han helt och hållet: det gifves, säger han, blott
en enda substans, Gud; tänkande och utsträckning — den andliga och kroppsliga
tillvaron — äro blott Guds uppenbarelseformer. Alla timliga ting äro till i denna
enda substans, utgå från Gud till följd af den eviga nödvändighet, som tillhör hans vä-
Baruk Spinoza.
Malning i hertigl.
biblioteket! Wolfenbiittel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
