Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 M. PHILIPPSON, LUDVIG XIV:S TIDSÅLDER.
Enar de tryckta tidningarne stodo under ganska skarp censur och voro beräknade för
en läsekrets, hvars politiska bildning stod på en tämligen låg nivå, sa förekommo vid
sidan af dem ganska länge skrifna gazetter, i Tyskland ända till midten af 1700-talet.
I Tyskland utkommo de första tryckta periodiska tidningarne i Wien i början af
1600-talet; de utgåfvos en gång i veckan. I allmänhet var det postmästarne, som
sysslade med deras hopställande och spridande. De erhöllo j ii genom ridande bud
underrättelser från alla håll. I Strassburg, Frankfurt, Nurnberg och Berlin utgåfvos
snart dylika veckotidningar, i förstnämnda stad bevisligen sedan 1609, i Berlin sedan
1617. De katolska tidningarne — utom den nämnda i Wien utgåfvos dylika i Prag
och Munchen — voro vida mer tendentiöst färgade an de protestantiska, som utgåfvos
i nyss uppräknade städer. Men på det hela innehöllo de alla blott faktiska
.framställningar utan bifogade omdömen eller kritik. Något nationellt, politiskt eller
socialt lif kommer ej i dem till uttryck; detta blef omöjligt på grund af den
utomordentligt stränga censur, sorn hvilade öfver dem. Trots detta lästes de flitigt i
utlandet, och de erbjuda ett ganska värdefullt, i det hela pålitligt historiskt material.
Under den store kurfurstens regering grundades i Berlin »Avisorna» (1655), som
efter mångfaldiga öden började utgifvas på Riidigers förlag, sedan 1704 med
kungligt privilegium, och därpå öfvergingo till familjen Voss; de utgifvas alltjämt under
namnet Vossische Zeitung. Magdeburger Zeitung kan man följa från 1626,
Königsberger Hartungsche Zeitung från 1660.
Efter mönster af den i Paris sedan 1665 utgifna Le Journal des Savants utgåfvos
i Tyskland från slutet af 1600-talet talrika lärda tidskrifter; äldst ar Acta Eruditorum,
som från 1683 utgafs i Leipzig. Några ar senare börja äfven — efter de engelska
förebilderna The Spectator och The Tatler — underhållande tidskrifter att utkomma.
Mycket senare och blygsammare an i Tyskland tog tidningspressen i Frankrike
sin början. Först 1631 grundade läkaren Theophraste Renaudot Gazette, hvilken
alltjämt lefver under namnet Gazette de France. Tidningen blef tidigt officiös;
Richelieu och Ludvig XIII själf räknades bland dess medarbetare. Den var därför
utan egentlig konkurrens, till dess Le Journal, Frankrikes första dagliga tidning,
ar 1777 började utkomma. Den franska journalistiken hölls under sträng uppsikt
och förblef utan större betydelse ända till revolutionen 1789.
Den oinskränkta regeringsmakten höll alltså visserligen den franska pressen nere,
men detta kom att betyda jämförelsevis mindre, eftersom i det fria Holland tidningar
på franska språket utkommo. En af de äldsta holländska tidningarne »Amsterdams
tidning» trycktes äfven med fransk text. Redan 1672 kom Gazette d’Amsterdam ut två gånger
i veckan. Större betydelse fick Gazette de Legde, som man kan följa från 1680; denna
tidning blef snart ett ledande världsblad. I Nederlanden rådde nästan oinskränkt tryckfrihet,
och detta jämte omfattningen af landets politiska och kommersiella förbindelser gjorde
Leydentidningen till ett språkrör för hela det politiskt bildade Europa. De »holländska
gazetterna» blefvo en makt, för hvilken till och med de mäktigaste härskare kände respekt»
Vid sidan af den holländska nådde äfven den engelska tidningspressen en kraftig
utveckling. Den första engelska tidning, som trots drakonisk censur och hårda
straffbestämmelser utkom, var Weekly News från ar 1622. Under inbördeskriget
och under den stuartska restaurationens tidigare ar uppstodo en mängd tidningar,
men de utkommo endast två gånger i veckan, och hvarje nummer utgjordes blott af
ett enda litet blad. Karl II undertryckte sedan alla med undantag af den officiella
London Gazette och Observator, i hvilken en fanatisk toryman meddelade icke nyheter
utan politiska betraktelser. Skrifna tidningar och skvaller på kaffehusen fingo
utgöra en nödtorftig ersättning för den periodiska press, som saknades.
Den stränga censuren öfverlefde Stuartarne, men den afskaffades 1695 och
förnyades ej sedan. Därefter uppstodo tidningar i mängd, alla obetydliga till omfång,
och torftiga till innehåll. Men under drottning Annas tid inträdde en betydande
förändring. De mest olika partier sågo i pressen ett bland de verksammaste af alla
politiska maktmedel. Därför begagnade sig de mest framstående statsmän och
skriftställare af den, spirituella och gedigna ledande artiklar gjorde tidningarne
lärorika, deras omfång växte, och efter 1702 utkommo de mera betydande tidningarne
dagligen. Den engelska pressen gick en stor framtid till mötes. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
