Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
M. PHILIPPSON, LUDVIG XIVlS TIDSÅLDER.
Astronomiska observationer under 1600-talet.
Kopparstick af Seb. le Clerc.
upptäcktes sanningar till ett antal som aldrig förr under alla historiens årtusenden.
Den vetenskapliga andan, som under medeltiden förkväfts af den mysticism och den
öfvertro, som då ständigt föddes nya och täckte allt, utvecklade sig nu allt kraftigare
och uppsteg till en världsbehärskande makt. Hela världsåskådningen erhöll en ny
gestalt, och med den förändrade sig ock jordens och mänsklighetens utseende. Aldrig
hade en sådan omkastning i åsikter, lefnadsvilkor, behof och hjälpmedel egt rum
hos alla och enhvar. Man kan påstå, att femtonhundratalets människa liknade
antikens mer an den efter blott trehundra års förlopp påminner om våra dagars.
Emellertid voro de makter, som halftannat årtusende igenom behärskat världen,
icke sa lätt öfvervunna. Med riktig instinkt såg kyrkan i naturvetenskapen sin
farligaste fiende. Coppernicus’ lära om jordens rörelse kring en relativt stillastående sol
blef af kurian fördömd som kättersk; hon bekämpade Galileis lära om planeterna,
ty hon var ängslig for hvar hon nu skulle få någon bostad åt änglarne, som hittills
bott på dessa, och hon såg genom den nyupptäckta tyngdlagen djäfvulen hotad i
sin underjordiska boning. Ju raskare den afgörande kampen mellan ande och
tradition nalkades, dess envisare framhärdade konservativa furstar i trångbröstadt och
förföljelselystet bigotteri. Ludvig XIV undertryckte jansenismen och upphäfde ediktet
i Nantes. I Österrike-Ungern visade sig kejsar Leopold I som en kättarnes
obeveklige fiende och satte hellre tio gånger sin ungerska krona på spel, an han medgaf
sina protestantiska undersåtar i Ungern den minsta skymt af trosfrihet. Hans yngre
son Karl (VI) var sa öfverdrifvet from, att han under de elfva dagarne från
palmsöndagen till onsdagen efter påsk dagligen tillbragte nio timmar i kyrkan. Öfverallt utom
i Brandenburg-Preussen blefvo människor af annan tro tillbakasatta och förtryckta.
Men hur mäktiga sådana härskare an voro, sa kunde de icke hejda utvecklingen
af de toleranta och rationalistiska åsikter, hvilka alstrats af den vetenskapliga andan
och i allt högre grad fyllde alla bildade. Ännu under 1500- och 1600-talet
öfvergingo de katoliker, som blefvo sin kyrka otrogna, till protestantismen eller
jansenismen; från slutet af 1600-talet höllo de sig helt enkelt utanför hvarje kyrkligt
samfund. Trosfrågorna voro nu ej de, som drogo huvudparten af människornas intresse
till sig; därför måste hvarje försök att stifta nya religionssamfund stranda på den inre
likgiltighet, som förefanns äfven hos personer, som i det yttre voro mycket kyrkligt sinnade.
Rationalismens egentliga högsäte var först och främst England. Redan
puritanernas ofördragsamhet hade här framkallat en kraftig reaktion: till och med den
anglikanska statskyrkan blef efter de förföljelser, den måst utstå från presbyterianers
och independenters sida, en försvarare af fördragsamhet. Chillingworth, Hales och
Taylor voro visserligen öfvertygelsetrogna protestantiska teologer, men de
förhärligade trosfrihet och fördragsamhet och blefvo sa vid midten af 1600-talet
grundläggare af den riktning inom den engelska kyrkan, som benämnes latitudinarism. De
funno snart en stark bundsförvant i den förståndsmässiga anda, som tack vare
filosoferna Hobbes och Locke blef mer och mer allmän. Ar 1677 blef slutligen den lag
formligen upphäfd, som påbjöd, att kättare skulle brännas.
I Tyskland hade redan långt förut ett härskarhus gifvit ett glänsande exempel
på religiös tolerans — det första i det kristna Europa. Det var huset Hohenzollern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
