Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIG ODLING. SEDER OCH BRUK. 245
Ett observatorium under 1600-talet. Kopparstick af seb. le cierc.
Sedan kurfurst Johan Sigismund 1616 öfvergått till den reformerta bekännelsen, hafva
Hohenzollrarne till och med midt under det allmänna troshatet och förföljelseifvern icke
upphört att skydda alla sina kristna undersåtar i utöfningen af sin tro och sin
gudsdyrkan och att, om an med lemnande af något försteg åt de reformerte, använda
skilda religionsbekännare i statens ämbeten. Den store kurfursten var konsekvent
och af princip en beskyddare af den kyrkliga freden i sin stat och, om möjlighet
därtill gafs, äfven utanför dess gränser. Och detta exempel tände. Man såg till och med
en kurfurste af Mainz, Lothar Frans von Schönborn (1695—1729), taga föga hänsyn till
den ena eller andra bekännelsen; sitt protestantiska område Erfurt vårdade han sig
om med särskild omsorg. Alla de andliga kurfurstarne följde snart hans föredöme.
Ända till midten af 1600-talet var det blott inom matematiken och astronomien
jämte några grenar af fysiken, som verkligt vetenskapliga framsteg gjorts, enär
fördom och vantro fördunklade hvarje klar inblick i tingens naturliga sammanhang.
Men från denna tid daterar sig ett fullständigt omslag i tänkesätten. Den nya
riktningen utgick från de stora skaparne af den moderna filosofien, Descartes och
Spinoza, utbildades i England men utbreddes sedan hufvudsakligen från Frankrike.
Nationalekonomi, statistik, fysiologi, etnografi, olika filosofiska discipliner uppstå i
dessa bägge land. I Italien växer fram en talrik skola af jurister, som yrka på
reformer inom sitt område. Hela Tyskland blef gripet af den väldiga rörelsen; detta
land nådde under de följande århundradena höjden af filosofisk, naturvetenskaplig
och litterär utveckling, upplefde en period af andlig storhet, som var mer härlig och
nådde vidare kring med sina verkningar an Greklands mest blomstrande tidsålder.
Revolutionen inom den naturfilosotiska åskådningen och det naturvetenskapliga
området gjorde sig snart praktiskt gällande inom medicinen.
Här härskade utan motsägelse ännu under större delen af 1600-talet Galenus’
lära: en på förhand uppgjord anatomisk-fysiologisk bild enligt godtyckliga
förutsättningar och utan beaktande eller med snedvridande af de naturliga förhållandena.
Men när anatomien småningom utvecklades och fysiologien uppstod på grund af
noggrann iakttagelse och experiment, medan samtidigt de öfriga naturvetenskaperna,
särskildt fysiken, ständigt togos till råds vid lösningen af fysiologiska och patologiska
problem, sa började ändtligen — men först inemot ar 1700 — Galenus’ auktoritet att
rubbas och de skolastiska åskådningarne att trängas tillbaka. Längre spårades inom
medicinen de sista resterna af mystik och naturfilosofi, men deras makt var redan
bruten. Tiden för den exakta metoden inom den praktiska medicinen bröt in.
Sedan de mera mystiska åsikter tillbakaträngts, som Jean Baptiste van Helmont
omfattat, enligt hvilka sjukdomar voro följder af syndafallet och borde botas genom
böner, besvärjelser, trollmedel och universalmedicin, blef till en början
humoralpato-logien det allmännast antagna lärosystemet. Det antog, ätt sjukdomars orsak ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>