- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
291

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^
fredrik ^en/tore

och.

<J)Caria Teresia.

P. P. Choffard, fec.

Den 28 oktober 1740 höll konung Fredrik II på slottet Rheinsberg en lang,
allvarlig öfverläggning med statsministern von Podewils och fältmarskalken grefve
Schwerin. Hvad den gällde framgår af de anteckningar, som Podewils följande dag
därom gjorda: »Vi böra», sa började konungen, »begagna ögonblicket att förvärfva
Schlesien. Det ar det förträffligaste föremål, som på lång tid erbjudit sig att
skänka det kungliga huset en gedigen och ärofull vinst. Till och med uppgifvandet
af förhoppningarne på Julien och Berg skulle ej vara ett för stort offer, om man
kunde göra denna landvinning. Ty områdena vid Rhen äro vida mindre betydande
an hela Schlesien, som pä grund af sitt läge sluter sig bra till de gamla provinserna
och som har rika hjälpkällor, goda samfärdsmedel och en välmående och talrik
befolkning.» I dessa satser sammanfattades det, hvarom konungen och hans bägge
rådgifvare från början voro eniga. Det var målet och syftet för en politik, som icke
vidare behöfde dryftas — huruvida Preussen borde blifva större och därför begagna
första tillfälle eller ej. Men längre an till enighet angående denna första fråga kommo
ej konungen och hans rådgifvare. Eniga angående hvad, kunde de ej enas om hur
och genom hvilka medel. Rådplägningarne i Rheinsberg voro till ända, ministern
von Podewils hade redan återvändt till Berlin, då konungen den l november skref
till honom: »Jag gifver eder en gata att lösa. Om man har fördelen på sin sida, skall
man begagna den eller ej? Jag ar beredd med trupper och allt. Om jag ej använder
min beredskap, sa har jag i händerna en egendom, som jag ej förstår att begagna; men
om jag drager nytta af den, sa skall man säga, att jag ej saknar förmåga att begagna
mig af den öfverlägsenhet jag har öfver mina grannar.»
Men sedan från Wien ingått underrättelser om att man vid hofvet därstädes
saknade hvarje känsla af behof af hjälp, skref konungen till samme minister den 3
november: »I Wien ar man idel högfärd, man smickrar sig med att af egen kraft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/5/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free