Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAPOLEON PÅ HÖJDEN AF MAKT.
589
Konung Karl IV af Spanien i kretsen af sin familj. Malning af F. Goya.
Napoleon i vägen för honom. Han hade genom eröfring af loniska öarne och
Cat-taro-området blifvit Turkiets granne. Han erbjöd sig därför att medla fred mellan
tsaren och Porten, och när Alexander blef betänksam, ställde han i utsikt, att
Ryssland ju kunde behålla Moldau och Valakiet, om Frankrike toge ett lika stort stycke
från Preussen. Tsaren gick ej in härpå, och man började å ömse håll aflägsna sig
från hvarandra.
Samtidigt fortsatte England kriget med kraft; härigenom påskyndades händelserna
i Paris och Petersburg, och till och med Österrike tycktes drifvas öfver till denna
sida. Förhållandet mellan Napoleon och Habsburg hade sa betydligt förbättrats,
väsentligen på grund af österrikiske ministerns i Paris, grefve Metternichs, skicklighet, att
Österrike sökte medla fred mellan Frankrike och England. Då försöket
misslyckades, biträdde Österrike kontinentalsystemet. Napoleon hoppades komma ännu längre
och framställde därför ett förslag om Turkiets delning mellan Ryssland, Österrike
och Frankrike — med en marsch öfver fastlandet till Indien i sikte. För att göra
upp saken önskade han personligen sammanträffa med tsaren någonstädes midt
emellan Petersburg och Paris. Hans förhoppning var, att, medan Ryssland var upptaget
af kriget mot Sverige, han med Österrikes hjälp skulle vinna öfvervikten på
Balkanhalfön, ty allt lifligare trädde hos honom den önskan åter i förgrunden att blifva
härskare öfver Medelhafvet.
Alexander biträdde med värme planen på Turkiets delning och förklarade sig
beredd att i Erfurt träda i förhandling därom, men han begärde för sin del hela östra
delen af Balkanhalfön med Konstantinopel. Han trodde sig berättigad att framställa
ett sa vidtgående kraf, emedan han intagit Finland och med kännedom om de
svårigheter, som hans bundsförvant råkat ut för i Spanien, den 16 mars 1808 utfärdat en
kungörelse, enligt hvilken han betraktade Finland som »en genom hans vapen eröfrad
provins, som han för alltid med sitt rike förenar». Men sa långt hade det ännu ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
