Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET I SPANIEN (1808—1814).
617
Spanska guerillachefer hålla krigsråd.
Malning af D. Wilkie.
en lycklig framtid, bjöd på en modern författning med riksdag, pressfrihet och
anständig rättskipning. Men spanjorerna ville icke veta af dylika förbättringar,
åtminstone ej som gåfva af främlingar. De lefde under intrycket af stora traditioner
och voro beredda och villiga att segra eller dö för dem. En förtviflad kamp
började alltså. Och hvad ej människoförstånd vågat tänka, det skedde — kriget med
det föraktade Spanien blef vändpunkten i Napoleons lif. Kabinetten hade han
besegrat; nu reste sig en annan, honom hittills obekant makt, nationalkänslan,
folksjälen, och den bragte all konst och all beräkning på skam.
Rörelsens demoniska makt dolde visserligen ock betydande svagheter. Först
och främst omöjliggjordes all planmässighet och all öfverläggning. Hvarje provins,
stundom enskilda städer, handlade hvar för sig och bildade »juntor», hvilka blott
alltför ofta bestodo af oskickliga ifrare eller själfgoda pratmakare. För kriget hade
man blott att tillgå några få reguliära soldater och för öfrigt milistrupper, som
voro föga tillfredsställande, samt odisciplinerade, ouniformerade bönder och borgare.
Napoleons styrka var visserligen å sin sida också otillräcklig. Den bestod af knappt
120,000 man, till stor del nyutskrifvet folk. Kejsaren själf underskattade i början
rörelsen, men han skulle snart lära sig annat.
En afdelning, som ryckte mot Valencia, måste draga sig tillbaka; en annan,
20,000 man stark, sträckte skymfligt vapen vid Bailen. Detta var en händelse, som
kom Europa att häpna. Konung Josef såg sig föranlåten att utrymma Madrid och
draga sig tillbaka bortom Ebro. Öfverallt utkämpades större och mindre strider.
Under Palafox’ befäl försvarade sig Saragossa hela två månader med ett oförlikneligt
dödsförakt, och fransmännen nödgades att upphäfva belägringen. Duhesme måste,
Världshistoria V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
