Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den amerikanska demokratiens grundvalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA DEMOKRATIENS GRUNDVALAR.
13
landet och på Europas fastland. Såväl Virginias plantage-egare som Nya Englands
puritaner hade hemifrån medfört vissa ^politiska idéer; framför allt var själfstyrelsen s
idé lefvande hos dessa det fria Englands söner. Det var då icke så mycket fråga
om konkreta institutioner som om vissa allmänna förutsättningar med djup rot i
angelsaksiskt tankelif. Ty det är amerikanernas storhet ej mindre än engelsmännens,
att de icke som andra folk gått efter abstrakta principer, handlat schablonmässigt
och blindt efterapat det främmande utan att de i hvarje fall tillämpat sin rika
politiska erfarenhet på de gifna förhållandena.
Den angelsaksiska driften till själfstyrelse måste närmast göra sig gällande i den
mindre kretsen. Vi minnas, hurusom pilgrimsfäderna organiserade sig redan ombord
på »Mayflower». På samma sätt trädde i andra nyengelska kommuner (towns) de vuxna
män, som tillhörde kyrkoförsamlingen, samman till en folkförsamling, som rådslog
om kommunens väl och ve och
årligen valde dess ämbetsmän. Dessa
församlingar (townmeetings) blefvo den
amerikanska demokratiens vagga och
skola. I söder, där plantagen lågo
milsvidt ifrån hvarandra, kunde en
sådan författning ej slå rot. Här måste
det uppstå större förvaltningsområden,
och efter mönstret af de engelska
gref-skapen bildades counties, som
omfattade många kvadratmil. Liksom i
moderlandet togos grefskapens
ämbetsmän ur de stora jordmagnaternas led.
I de mellersta kolonierna finna vi ett
blandadt system; här funnos såväl
kommuner med demokratisk
författning som större kretsar, förvaltade
af ett fåtal ämbetsmän. Dessa trenne
former af lokalförvaltning: townsmed
folkförsamling af alla medborgare, gref-
Fiske och beredning af stockfisk.
Kopparstick i History of the British Plantation in. America.
Å. Fiskare i tillrustning. B. Krok med bete. C. Fiskfångst
ute på sjön. D. Fiskens tillredning. E. Fat med rensad fisk.
F. Salttråg. G. Fiskens forsling till H. Rensningsplatsen.
I. Tranpress. K. Behållare^för uppfångande af fiskblodet.
L. Tranfat. M. Torkning af stockfisk.
skåp med några få ämbetsmän samt
förening af town och grefskap bestå
än i dag, de förra i norr och nordväst,
de därnäst i söder och de följande i
midten och västerut. Så olika dessa
förvaltningstyper än kunna vara,
hufvudsaken var, att medborgarne blefvo vana att styra sig själfva och att endast
godtaga bestämmelser, som de själfva beslutat.
Samma själfbestämningens anda, som behärskar lokalförvaltningen, måste äfven
komma till uttryck i de större samhällenas författning; det säger sig själft, att folket
också ville vinna inflytande på koloniens angelägenheter. Äfven här tog man
naturligtvis sin förebild från moderlandet, som redan hade utvecklade konstitutionella
inrättningar. *
De särskilda kolonierna hade uppstått på mycket olika sätt; de flesta hade bildats
genom korporationer, några hade grundats af enskilda personer, andra hade
uppkommit genom afsöndring från redan bestående kolonier. Ingen enda koloni var
omedelbart anlagd af kronan. Men utvecklingen gick därhän, att de af konungen
åt korporationer och grundbesittare förlänade privilegierna blefvo återtagna eller
återköpta och de flesta kolonierna ställdes omedelbart under kronan. Därvid benådade
konungen Massachusetts, Connecticut och Rhode Island, de så kallade Chartered
colo-nies, med särskilda skrifna författningar, som ej kunde ensidigt ändras, hvaremot
författningarne i New Hampshire, New York, New Jersey, Virginia, Nord- och
Syd-Carolina samt Georgia endast hade sedvanerättslig giltighet. I Maryland,
Pennsylvania och Delaware förblef grundbesittarnes auktoritet oantastad ända till revolutionen.
Ehuru hvarje koloni hade sin individualitet och författningarne i enskildheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
