Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Industristat och världsmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRISTAT OCH VÄRLDSMAKT.
85
Gro ver Cleveland.
Theodore Roosevelt. William Mac Kinley.
rikedomar hopats, å andra sidan finnes det millioner människor, som ej ega något
mer än sin arbetskraft. På detta sätt hafva Förenta staterna ställts inför de svåra
problemen, huru kapitalets öfvermakt skall kunna begränsas, motsatsen mellan
kapital och arbete utjämnas och den tilltagande olikheten i lefnadsförhållanden
förlikas med den demokratiska statsformen.
Ingenstädes kunde kapitalismen så fritt och obehindradt utveckla sig som på
amerikansk mark, ingenstädes hade man så godt tillfälle som där att studera
krafternas fria spel. Här finnas få eller inga af de många skrankor, som hämma
företagsamheten i den Gamla världen; här kunde intelligenta och energiska personer
obehindradt utnyttja landets obegränsade möjligheter och förvärfva rikedomar, som
världen förut ej sett maken till. Och hand i hand med detta hopande af jättekapital
gick sammanslutningen af stora företag i syfte att så vidt möjligt göra slut på den
fria täflingen och vinna en monopolställning. Produktionen af viktiga råämnen,
lifs- och njutningsmedel samt fabrikat, såsom af koppar, petroleum, kött, socker, tobak,
whisky, stål och papper, låg fullständigt eller till största delen i händerna på
gigantiska företag, så kallade truster. Dessas ledare hade därtill mångenstädes lyckats
att bringa ännu vidsträcktare områden af näringslifvet under sitt välde, framför allt
Samfärdsmedlen. På innehafvandet af enorma kapital, behärskandet af väldiga
industriella företag och dispositionen öfver transportmedlen berodde en Carnegies, en
Morgans och en Rockefellers maktställning. Intet tvifvel, att den amerikanska
hushållningen står i stor skuld hos dessa näringslifvets Napoleoner, att industriens och
samfärdsmedlens kolossala utveckling skulle hafva varit en omöjlighet utan enskilda
genialiska personers djärfva initiativ. Ej heller får det förnekas, att en sådan
koncentration af enahanda företag är resultatet af en naturlig utveckling, som i andra
land haft liknande, om också icke samma följder. Men just i ett demokratiskt
samhälle måste de därmed sammanhängande olägenheterna starkare framträda:
nedtrampandet af många själfständiga existenser, undertryckandet af den fria
konkurrensen och framför allt det koncentrerade kapitalets oerhörda inflytande på stat och
samhälle. De ohederliga medel, som ofta nog användts för att krossa obekväma
medtäflare, de svindelmanövrer, som ej sällan förekommit vid grundandet af sådana
företag, detta allt i förening med stats- och kommunalmyndigheters allbekanta
be-sticklighet medverkade till att underblåsa den allmänna förbittringen mot kapitalets
hotande öfvermakt.
Kapitalfientliga rörelser äro ingenting nytt i Förenta staterna. Men medan dessa
förr i tiden mestadels framgingo ur motsatsen mellan särskildt Västerns skuldsatta
jordbrukare och deras fordringsegare, penningmännen i Östern, går den
kapitalfientliga rörelsen i våra dagar ut på att vinna statens och samhällets skydd mot de
ur kapitalhopandet framväxande farorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
