- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
115

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Staterna i det latinska Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATERNA I DET LATINSKA AMERIKA.

115

Järnvägen öfver Anderna.

År 1826 gjordes äfven i Chile ett försök att upplösa republiken i småstater
ehuru utan resultat, och de konservativa tendenser, som här varit rådande, hafva hindrat
ett upprepande af sådana försök. Huru mycket de federalistiska idéerna fått makt
öfver sinnena, framgår emellertid odäraf, att till och med kejsardömet Brasilien trott
sig böra gifva rum för sådana. År 1834 fingo rikets provinser rätt att inkalla
lagstiftande församlingar, som gentemot centralmakten intogo alldeles samma ställning
som statskongresserna i förbundsrepublikerna.

En större utbredning vann den federativa principen vid midten af det nittonde
århundradet. Efter diktatorn Rosas’ fall upplöste sig argentinska republiken 1853 i
ett statsförbund, som visserligen först efter långa och förbittrade strider mellan
vänner och motståndare till enhetsprincipen blef i stånd att utveckla varaktiga
författningsformer. Att statsförbundet här blef den afgjordt rådande statsformen,
berodde därpå, att den här mer än annorstädes var grundad i landets historiska
förutsättningar. Vid samma tid begynte äfven i Nya Granada förbundstankens
förfäktare sina angrepp mot anhängarne af enhetsstaten. Efter upprepade revolutioner
upplöste sig republiken Nya Granada 1861 i förbundsrepubliken Columbias Förenta
stater. Nästan vid samma tid genomfördes en motsvarande förändring i Venezuela.
Redan år 1856 ledde en af de otaliga venezuelanska revolutionerna till bildandet af
icke mindre än tjugu enskilda stater, hvilka dock först efter långvariga inbördes
strider genom 1864 års författning fingo rättsligt erkännande. I det följande kommo
emellertid venezuelanerna själfva till den öfvertygelsen, att de drifvit den af ingen
föregående historisk utveckling rättfärdigade söndringen alltför långt. En ny
författning sammanförde 1871 de tjugu små staterna i åtta större.

Märkligt nog har den federativa statsorganisationen, äfven sedan den sålunda
genom inre strider brutit sig fram till seger, fått påfallande ringa inflytande på
stadgandet af de inrikespolitiska förhållandena.

I förbundsrepublikerna ej mindre än i helstaterna grepo partistriderna äfven i
det följande nästan alltid öfver från en provins till en annan, ty deras yttersta mål
var ju i hvarje fall att komma i besittning af den makt, som ännu alltjämt låg i
förbundets centrum. Däremot har decentralisationen visserligen bidragit till att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free