Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Staterna i det latinska Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 K. HAEBLER, CENTRAL- OCH SYDAMERIKA.
gifva det politiska lifvet en rikare mångfald. Ty så schematiskt författningslagarne
i början än plägade formas efter sina respektive förebilder, så omsatte dock hvarje
parti, som någon tid kunde bibehålla sig vid makten, alltid något af den inom
detsamma lefvande andan i de lagar, genom hvilka det utbyggde och utvidgade de
konstitutionella grundsatserna. Men genom den federativa republiken blef det
möjligt, att sådana olika partiåskådningar, som säregen historisk utveckling eller
egenartadt näringslif utbildat äfven inom enskilda delar af de större staterna, kunde
komma till sin rätt, äfven där de icke stodo i full samklang med de idéer, som
kommit till bestämmande inflytande i förbundsregeringen. De republikanska
grund-åskådningarne om frihet, jämlikhet och broderskap voro gemensamma för alla de
unga staterna, äfven om de icke öfverallt omsattes i handling. Men detta uteslöt
icke, att åskådningarne skiftade mellan ultrakonservativ klerikalism och den mest
avancerade liberalism. I Quito, som under kolonialtiden alltid varit en klerikalismens
sköldborg, vann den traditionella andan ännu under republiken ett sådant herravälde
öfver sinnena, att under Garcia Morenos presidentskap 1863 ett konkordat med Rom
åter kom till stånd, undervisningsväsendet fullständigt öfverlemnades åt jesuiterna
och en lag antogs, som ställde tiondedelen af alla statsinkomsterna till påfvens
förfogande. Strängt konservativ karaktär utmärkte äfven författningarne i några bland
de stater, som hörde till republiken Columbias Förenta stater. Genom
bibehållandet af ordning och stadga i sitt författningslif kom också Chile redan under de
företa årtiondena af sin frihetstid till ett välstånd, som uppväckte systerrepublikernas,
afund.
Öfver hufvud taget begynte efter midten af det nittonde århundradet för det
latinska Amerika en period, under hvilken nya element af väsentligen
nationalekonomisk karaktär vunno bestämmande inflytande. Äfven bland våldshärskarne
under den första frihetsperioden hade det funnits män, som förstått att till fullo
uppskatta betydelsen af ekonomiskt välstånd, ehuru de i regeln brukat denna förståelse
mera till att rikta sig själfva än det allmänna. Den stora industriella uppblomstringen i
den Gamla världen, i hvilket äfven Nordamerikas Förenta stater tidigt börjat taga
del, blef icke utan återverkan på det latinska Amerika. Hvad som här fattades var
för visso ingalunda naturliga tillgångar men väl de nödvändigaste förutsättningar för
att göra sig dem till godo. Befolkningen bodde glest, stod jämförelsevis lågt i
bildning och splittrade hellre sina krafter i partistrider, än den förenade dem i energiskt
arbete. Äfven de unga staterna voro fattiga och kunde nästan ingenstädes på egen hand
uppbringa de medel, som till en början utan omedelbar vinst måste nedläggas i
samfärdsmedel och ekonomiska företag, för att de naturliga hjälpkällorna skulle kunna
utnyttjas. De rikedomar de första regeringarne nästan öfverallt vetat förskaffa sig
genom att indraga de andliges egendom och konfiskera spanska kronans och dess
anhängares tillhörigheter, hade snart bortrunnit i bekymmerslöst slöseri. I regeln
stodo dessa regeringar på alltför svaga fötter för att töras vedervåga sin tillvaro
genom tunga direkta skatter, och med hänsyn till infödingarnes små behof och den
öfriga befolkningens ringa välstånd var det ej heller mycken behållning att vänta
af en indirekt beskattning.
Så uppstod i spanska Amerika en täflan om att skaffa sig främmande kapital
och främmande arbetskraft till förbättring af det ekonomiska läget. De spekulativa
tendenserna på den europeiska penningmarknaden kommo därvid utmärkt väl till pass.
På en jämförelsevis öfverraskande kort tid öfverspändes det sydamerikanska fastlandet
med ett järnvägsnät, som i betraktande af de stora afstånden och befolkningens gleshet
ingalunda var att förakta. Enskild företagsamhet understöddes på det kraftigaste
af regeringarne, medan dessa själfva ofta med sjudande ifver arbetade på att
modernisera de starkt efterblifna statsinrättningarne. En sådan utveckling måste
ovillkorligen verka konsoliderande på samhället. Endast härigenom kunde staten vinna
den kredit den behöfde för att kunna fylla sina ekonomiska uppgifter, och endast
under lugna tider kunde de väldiga nedlagda kapitalen utöfva sina
välsignelse-bringande verkningar.
Det kunde dock härvid icke undgås, att framåtskridandet vid tillfällen afbröts genom
ekonomiska kriser. Den lätthet, med hvilken de amerikanska staterna kunde pla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
