Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Frankrike intill monarkiens omstörtande år 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
H, ULMANN, EUROPA UNDER REAKTIONENS TIDSÅLDER.
Den gode herden och hans får.
Karikatyr af borgarkonungadömet.
Litografi af Delaunais efter en
teckning af Honoré Daumier.
Då den populäre tronarfvingen hertigen af Orleans omkom genom en
olyckshändelse, ryckte hans broder den illa lidne hertigen af Nemours i förgrunden som
eventuell regent för sin brorson. Konungens tilltagande isolering från hans folk fick sitt
uttryck i journalistik och litteratur, för så vidt som den genom allahanda
lagbestämmelser och polisåtgärder inskränkta tryckfriheten lemnade rum därför. På grund af
sådana inskränkningar misslyckades äfven det genom annonsväsendets utveckling
intressanta försöket af Girardin att till småfolkets bästa åstadkomma billigare tidningar.
Stora tryckfrihetsprocesser inför jurydomstolarne gåfvo käcka advokater tillfällen
att angripa det rådande systemet.
Så afkyldes småningom konungadömets anhängare ända in i nationalgardets led,
och det så mycket märkbarare, ju mer till känslan af nationell värdighet sällade sig
insikten om det förvända i en politik, som ej hade annat svar än nej till de
politiskt rättslöse.
De få republikaner, hvilka såsom Garnier-Pagés den äldre, Ledru-Rollin och
senare den till girondist omvände romantikern Lamartine trots census lyckats få
plats i kammaren, hade i betraktande af sin ed endast kunnat gifva förstucket
uttryck åt sina åsikter. Liksom deras meningsfränder Arago, Carnot och andra
förfäktade de krafvet på allmän rösträtt såsom det enda medlet att få igenom
demokratiska reformer. En rättvis förbättring af »de arbetande klassernas» lott utgjorde
från och med 1840 eller senast 1842 en viktig punkt på det republikanska
programmet.
På egen hand förmådde de genom flykt, förvisning och inspärrning decimerade
republikanerna föga uträtta, men detta program verkade till och med åt höger så
mycket mera lockande, som det ännu på länge ej tycktes vara någon fara för
republikens förverkligande.
Oändligt djupare var dess verkan på storstädernas arbetarhopar, som icke ens behöfde
vara eller blifva medvetna republikaner för att låta vinna sig för gemensamt uppträdande.
Dittills hade de på hemliga sammankomster eller vid sammanträffande i fängelset låtit på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
