Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Upptäcktsfärder och kolonialverksamhet i främmande världsdelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
268 TH. V. HEIGEL OCH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.
på 1500-talet lemnat främmande missionärer och köpmän tillträde. »Indiens apostel»
jesuiten Frans Xavier hade grundat den första kristna församlingen därstädes. Det
till följd af ändlösa inbördeskrig utarmade folket hälsade med glädje en religion, som
gaf de fattige skydd i denna världen och lofvade dem ett paradis efter döden. Men
den hänsynslöshet, hvarmed européerna eftersträfvade inflytande på hof och regering,
och den ohöljda girighet, hvarmed de bedrefvo sina handelsaffärer, uppväckte
småningom sådant hat mot främlingarne, att östaten afstängde sig lika strängt som Kina.
Gång på gång utbröto grymma förföljelser mot de kristne, och alla försök att utverka
nya handelsrättigheter åt européerna slogo fel. Ännu 1837, när det engelska skeppet
»Morrison» närmade sig en japansk ö för att landsätta några ur ett skeppsbrott räddade
japaner, blef det mottaget med salvor och tvunget att vända om. Japanerna ville ej
veta af Europa, och européerna visste nätt upp ingenting om Japan. Till och med
de praktfulla japanska bronserna och elfenbenssniderierna liksom deras kolorerade
träsnitt lågo obeaktade i de etnografiska samlingarnes mörkaste vrår såsom alster af
en »barbarisk smak». Men när Kinas öppnande framtvangs, kunde ej heller
grannstaten längre bibehålla sin afspärrning. Först lyckades det den amerikanske
kommodoren Perry att utverka ett handelsfördrag, som medgaf unionens fartyg
tillträde till några hamnar (1854). Andra nationer följde efter; utbytet af västerländska
fabrikat mot té och siden antog småningom storartade dimensioner. I sjöstäderna
sammansmälte frankiskt och japanskt kulturlif, och Yokohama vid Jedoviken
förvandlades från en eländig fiskarby till en glänsande storstad.
Ett statsstreck förde med sig en ännu grundligare omhvälfning af det japanska
lifvet. I spetsen för staten hade dittills stått en mikado, som mera var att anse för
en öfverstepräst än en verklig kejsare. Den egentliga regeringsmyndigheten låg i
händerna på den ärftlige riksfältherren eller rikshofmästaren, shogunen. 1854 års
handelsfördrag hade ännu endast afslutats med denne. Men när mikadons värdighet
år 1867 öfvergått till den unge, vakne och högt begåfvade Mutsuhito, genomfördes
en reform, som ej blott gjorde mikadon till landets verklige herre, låt vara med
konstitutionell begränsning, utan också förde med sig en fullständig ombildning af
alla kulturförhållanden efter västerländsk förebild. Ursprungligen framgick
Upphäfvandet af det gamla afspärrningssystemet just ur främlingshatet. Hur högmodigt
mikadon än betraktade sig som världens herre, kunde han icke dölja för sig, att
den utvalda gudsstaten med sina föråldrade inrättningar och sitt löjliga härväsen var
ur stånd att stå emot de afskydda »barbarerna». För att afvärja dessas öfvergrepp
fanns intet annat medel än en total omdaning af alla samhällsförhållanden. Först
och främst afskaffades då det ceremoniel, genom hvilket mikadon liksom Tibets
Daiai Lama varit utestängd från hvarje beröring med yttervärlden och därigenom
äfven från regeringen. Med shogunatet gjordes rent hus, motståndet af de talrika
vasallfurstarne, daimyo, bröts, och den stolta adeln måste nöja sig med den
europeiska aristokratiens titlar. I stället för det själfständiga provinsregementet trädde en
enhetlig förvaltning. Ett telegrafnät upprättades, som förband öarne sinsemellan och
med Europa, järnvägar och ångfartyg byggdes, det amerikanska myntsystemet infördes,
den europeiska kalendern antogs, och efter europeiskt mönster ombildades här-,
rätts-och skolväsen. I spetsen för denna utveckling stod alltjämt den likaså kloke som
kraftige Mutsuhito, biträdd af likasinnade ämbetsmän och militärer, som antingen
förvärfvat sin utbildning i europeiska land eller åtminstone berest dessa och med
egna ögon bevittnat den europeiska kulturens verkningar. Japanska beskickningar
afgingo till de europeiska hofven, tusentals japaner studerade vid europeiska skolor,
tusentals européer inkallades eller invandrade till Japan för att handleda de infödde
inom alla grenar af kulturlif vet. Om redan en människoålder efter 1868 års
statsstreck japanerna funno sig i stånd att besegra den ryska landmakten vid Yalu och
Liao-yang och den ryska flottan vid ön Tsushima samt att tvinga Port Arthur till
dagtingan, så skördades i dessa dagar endast frukterna af det utsäde, som under de
senaste trettio åren nedlagts i den mottagliga jorden af preussiska officerare, britiska
skeppsbyggmästare och amerikanska ingeniörer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
