Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Det schleswig-holsteinska kriget år 1864. - 10. Kriget 1866 och det nya Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Preussarnes öfvergång till
Als den 28 juni 1864.
Målning af Georg Bleibtreu. Med
tillåtelse af Fotografiska Sällskapet i Berlin.
till herre öfver Schleswig-Holstein, ifall denne förpliktade sig att ej ingå något
sepa-rataftal med Preussen. Då nu Bismarck gjorde Preussens erkännande beroende
af det villkor, at^: hertigdömet i militäriskt hänseende underordnades Preussen och
afträdde Kielhamhen till denna makt, sade hertig Fredrik nej, Hertigdömenas
ställning var alltså ännu oafgjord, då konung Kristian IX i preliminärfreden den l
augusti och genom den definitiva freden i Wien den 30 oktober 1864 afsade sig
sina anspråk på de omtvistade landen; afgörandet om deras blifvande öde
öfver-läts gemensamt åt Preussen och Österrike. Med hertigdömenas förvärfvande åt
Tyskland hade tyska nationalkänslan nått ett länge och ifrigt åtrådt önskemål, men det
var knappt tvifvelaktigt, att nya strider skulle uppstå om segerpriset och att i
samband därmed frågan om herraväldet i Tyskland skulle finna sin lösning.
10. Kriget 1866 och det nya Tyskland.
Afgörandet rörande Schleswig-Holstein skulle icke hafva utfallit så gynnsamt för
Tyskland, om icke kejsar Napoleon samtidigt varit invecklad i sitt mexikanska
äfventyr.
Ehuru de nordamerikanska slafstaternas afsöndring från unionen på intet vis
passade till Napoleons världslycksalighetssystem, såg han dock i Förenta staternas
makttillväxt en fara för den europeiska civilisationen och stod därför vid det
amerikanska inbördeskrigets utbrott 1861 ännu mera afgjordt än Palmerston och den
allmänna meningen i England på sydstaternas sida. Enligt hans plan skulle England
och Frankrike, om så behöfdes, med väpnad hand tvinga unionen till eftergift mot
sydstaterna, men den engelska regeringen afböjde en öppen inblandning i det
amerikanska inbördeskriget. Som Napoleon ej vågade gå åstad på egen hand, grep han
så mycket begärligare tillfället att till sin fördel utnyttja virrvarret i Mexiko.
Benito Juarez, den temperamentsfulle presidenten i republiken Mexiko, hade i
förlitan på den nordamerikanska unionens understöd utmanat europeiska regeringar
genom att suspendera statens räntebetalningar, lemnat ett attentat på det franska
sändebudet ostraffadt och gått hårdhändt fram mot utländingar i Mexiko. För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
