Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Den kroppsarbetande klassens läge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 TH. V. HEIGEL OCH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.
- naturligtvis alldeles otillräckligt - afträde och att trots allt predikande af
läkarne, trots den upprörda stämning, som tillståndet i Lill-Irland under
koleratiden framkallade hos sundhetspolisen, befinner sig allting i detta nådens år 1844
nästan i samma tillstånd som 1831?»
Ingen mänsklig vältalighet förmår öfverbjuda det intryck, som ett skarpsinnigt
och humant ögonvittnes objektiva skildring efterlemnar. De sorgliga
bostadsförhållandena för fabriksproletariatet i Manchester fortforo, med ringa förbättringar,
intill begynnelsen af den tidsålder, som här sysselsätter oss, och alltför ofta hade de
sin motsvarighet i proletariatets bostadsförhållanden på andra industriplatser i
England och, såsom det skall visa sig, äfven på fastlandet. Därtill kom otillräcklighet
i föda och kläder, hvilket likaledes bidrog till kroppsligt och moraliskt förfall.
Emellertid bestrider Engels icke, att det ingalunda var flertalet af engelska
fabriksarbetare, som framsläpade sitt lif i sådana förtviflade omständigheter.
Proletariatets elände främjades ofta genom ett nästan obegränsadt utnyttjande af
dess arbetskraft. De underrättelser om engelska arbetsförhållanden, som vi mottagit
från början af det nittonde århundradet, förefalla nu för tiden som en grotesk dikt.
I sitt bekanta verk »Arbetarfrågan» anför professor Adolf Herkner ett
otvifvelaktigt sakförhållande, som gifver ett slående begrepp om den engelske arbetarens
vanliga uppskattning under denna storindustriens slyngelålder. »Tillspord af ett
öfverhusutskott, om en arbetstid på 16, 17, 18, ja till och med 23 timmar vore
skadlig för ungt folk, svarade en läkare i nekande riktning. På nästa fråga: ’Då
Ni betviflar, att ett barn skulle lida af tjugutre timmars arbete, skulle Ni hysa
samma tvifvel vid ett arbete på tjugufyra timmar?’ förklarade han: ’Jag är icke i stånd
att angifva en gräns under tjugufyra timmar. Utomordentliga fakta hafva kommit
mig att betvifla den vanliga uppfattningen rörande detta ämne.’ Och så sade
icke en läkare utan flere.» -
Fackmännens häpnadsväckande åsikter om den mänskliga arbetskraftens dietetik
voro djupt allvar. För en moralisk och intellektuell masskultur saknades i det engelska
fabriksproletariatet öfver hufvud taget hvarje förutsättning före 1830-talet. Enligt
Gustaf Steffens framstående arbete »England som världsmakt och kulturstat»
inhemtades konsten att läsa innantill på 1830-talet i Leeds af ett barn bland 41,
i Birmingham af ett på 38, i Manchester af ett på 35 och i London af ett på 27.
Äfven Engels meddelar exempel på okunnighet, som kasta en dyster belysning
öfver den engelska folkbildningens ståndpunkt på 1840-talet. Var det icke
hufvudsakligen sociala missförhållanden, som förklara de engelska kriminalsiffrornas
oupphörliga stegring? Enligt ministeriella kriminaltabeller uppgick i England och Wales
antalet häktningar i brottmål:
år 1805 till 4,605 år 1830 till 18,107
» 1810 » 5,146 » 1835 » 20,731
» 1815 » 7,898 » 1840 » 27,187
» 1820 » 13,710 » 1841 » 27,760
» 1825 » 14,437 » 1842 » 31,309
Dessa siffror belasta framför allt industridistrikten. De rättsliga
undersökning-arne uppdagade för öfrigt intressanta fäkta rörande förhållandet mellan brott och
bildning. År 1842 kunde nämligen af 100 förbrytare i genomsnitt 32,35 icke läsa
eller skrifva, 58,32 endast ofullkomligt och 6,77 ordentligt; 0,32 hade åtnjutit högre
bildning. För återstoden 2,24 % saknades uppgifter.
De engelska förhållandena erbjuda en utpräglad bild af proletär degeneration.
England har den mest karakteristiska industrihistorien och därför äfven den mest
karakteristiska arbetarhistorien. Den engelska industrihistorien var med sina
bifö-reteelser urbilden för den senare mognande kontinentala utvecklingen.
Man kan icke vetenskapligt fatta och bedöma de socialistiska lärornas
uppkomst eller arbetarrörelsens historiska betydelse, om man icke i någon mån
känner de verkande förutsättningar, ur hvilka arbetarrörelsens teori och praxis
framgått. Men med arbetarrörelsens teori och praxis har i synnerhet århundradets
tredje fjärdedel att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
