Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Den kroppsarbetande klassens läge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN KROPPSARBETANDE KLASSENS LÄGE. 337
I Frankrike var tillståndet icke bättre än i England. I en berättelse af
nationalekonomen J. A. Blanqui om arbetarnes tillstånd i departementet Nedre Seine heter
det sålunda:
»Befolkningens ytterliga sammanträngning i städerna, bostädernas hygieniska
faror, förledande exempel, den industriella regimens missbruk, arbetsförhållandenas
osäkerhet, barnens skyddslöshet, se där de allmänna kännemärkena på de stora
industricentra, och dessa kännemärken återfinnas i sin högsta potens i området
Nedre Seine. Detta är orsaken, hvarför detta departement, som så mycket
utmärker sig genom sin landthushållning, nu för tiden plågas genom pauperismens och
utopiernas dubbla gissel och står i första rummet bland alla brännpunkter för
sociala oroligheter. Det gäller att uppvisa de svagaste sidorna i dess industriella
författning.
De båda tröstlösaste förhållandena äro det hygieniska tillståndet i bostäderna
och missbruket af det industriella barnarbetet. På dessa vägar fortplantas det onda
från släkte till släkte. Oupphörligt angriper det barnen i den första blomningen;
oupphörligt skapar det en sjuklig, klen befolkning, som på samma gång saknar
den kroppsliga motståndskraften och den sedliga halten. Hvilka ansträngningar
stat och kommun än må göra, hur mycket de än sörja för upplysningens
utbredning - så länge barnet ej kan födas och uppväxa i en sund och dräglig bostad, så länge
det i förtid fastkedjas vid fabriken i stället för att besöka skolan, så länge är
ingenting att hoppas för den arbetande klassens kroppsliga och sedliga lyftning. Det i
sanning jämmerfulla tillstånd, hvari Rouens arbetarbostäder befinna sig,
påkallar i anständighetens och mänsklighetens namn en grundlig, energisk och omedelbar
reform. Djupt öfvertygad om det afgörande inflytande en sådan reform skulle
utöfva på den arbetande klassen, har jag beslutat mig för att framlägga eländet i all
dess förskräcklighet och att ur djupet af min själ vädja till alla män af heder, till
alla husmödrar för att besvärja en jämmer, som man än i dag knappast vet af. Det
är icke hjälpt med att säga arbetarne skarpa sanningar, när de vika af från rätta vägen.
Hela Frankrike måste till sist veta det, att tusentals människor vid sidan af oss
lefva i ett tillstånd, som är sämre än naturtillståndet, ty vildarne hafva luft, men
invånarne i stadskvarteret Saint-Vivien hafva ingen. Dessa förskräckliga bostäder
kosta mellan 60 centimer och 2 francs i veckan. Nästan ingenstädes finnas
glasrutor för fönstren. Jordvåningarne äro mångenstädes så fuktiga, att deras väggar
äro beväxta med mossa. Husegarne, som ofta äro lika fattiga som deras
hyresgäster, göra inga reparationer.
Fadern skyndar sig att undfly dessa ruskiga nästen och söker på krogen en
tillflykt undan den afsky de ingifva honom. Hustrun stannar ensam kvar med
barnen, därest hon icke tvingas af hunger att öfverlemna dem åt sig själfva eller åt
en välvillig grannkvinnas tillsyn. Mannen återvänder hem endast för att sucka
eller förbanna och vänjer sig småningom vid våldsamheter, som öfverlemna
familjens svagaste och olyckligaste del åt förtviflan. Jag har med största
samvets-grannhet studerat talrika arbetares privatlif, och jag vågar påstå, att bostädernas
hälsovådliga tillstånd är roten till allt deras elände, till alla deras laster, hela
deras sociala olycka. Med sällsynta undantag kan man redan genom att skärskåda
bostaden bedöma en arbetarfamiljs moraliska författning.» Ännu förskräckligare
voro delvis meddelandena rörande industriarbetarnes tillstånd i Lille.
Men nog af dessa mörka taflor! För den vetenskapliga iakttagelsen uppställer
sig den frågan: Hur skall man förklara det otvifvelaktiga elände, under hvars tryck
den arbetande klassen inom vår kulturvärld ingick i andra hälften af det nittonde
århundradet? Orsakerna lågo i den utveckling af storindustrien, som daterar sig
från slutet af det adertonde århundradet och som omgestaltade den sociala
samhällskroppens konstitution därhän, att det sociologiska tänkandet öfvergick från det
adertonde århundradets liberala samhällslära till allahanda nya idéer om socialistisk
samhällsordning. Men det industriella storbrukets utveckling intresserar i dubbelt
hänseende: i yrkestekniskt och i ekonomiskt. Storindustriens yrkestekniska sida
karakteriseras genom bruket af arbetsmaskinen, dess ekonomiska sida genom
hopandet af kapitalet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
