Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUREN.
363
utom Herwegh, Hoffmann, Carl Beck, Anastasius Griin och Freiligrath deltogo med lif
och lust i det politiska lifvet. Freiligrath hade visserligen börjat opolitiskt.
»Diktaren står på ett högre vakttorn än på partiets tinnar.» Men detta ungdomsprogram
uppgifves i hans senare diktning. Han insåg, att en diktares lifsverk, i all
synnerhet i en politiskt upprörd tid, ingalunda behöfde uttömmas i bildrik orientalisk lyrik.
De politiska diktarne hade nästan alla sin rot i 1830- och 1840-talets oroliga
förgångstider. Under de båda nästföljande decennierna förlorade litteraturen
småningom denna specifikt politiska riktning, som präglat föregående period, åtminstone
den politiska exklusiviteten och omedelbarheten. Den artistiska realismen blef
själf-ändamål; mellan verkligheten och diktaren trädde den konstnärliga förmedlingens
lag. Denna lag var __B===_a=s=ÄS^^
sta i äldre tysk
novellistik hör den fina Der
arme Spielmann (1848).
En starkare, envisare
personlighet var utan
fråga Friedrich Hebbel.
Han intog samma
ställning till sin litterära
omgifning som Kleist
till sin. Med denne hade
han öfver hufvud taget
många drag
gemensamma, närmast det,
att båda utgingo från
sitt alltigenom
personliga själslif och att
båda gifva anledning
till jämförelser med
Shakespeare och Ibsen.
Det var icke de
allmännaste känslornas
obestämdhet, som väckte
deras intresse, utan
individualiteten i de mest
speciella
själsrörelserna. Så har deras
drama väl mindre stil än Schillers teater, icke hans patetiska, stora konturer men oändligt
mera realistisk teckning, mycket mera specifik psykologi. Mellan 1848 och 1864 uppstodo
Hebbels mognaste dramatiska verk. Man märke, i huru hög grad konflikten i» Herodes
och Mariamne» baserades på det psykologiska. Det är tragedien om två människor, som i
själ och hjärta älska hvarandra lidelsefullt men som af en - Hebbels natur på det
djupaste motsvarande - återhållsamhet hindra sina känslors omedelbara
sammanflytande. Den största socialfilosofiska vishet deduceras ur »Agnes Bernauers»
individuella öde. »Gyges och hans ring» har nyss upptagits på skådebanan. Nutiden
älskar ämnen, som gifva tillfälle att sysselsätta sig med primitiva naturers lockande
psykologi. Hebbel själf var fängslad af detta problem. Ingenting låg honom så
fjärran som afsikten »att skrifva ett historiskt drama». Det historiska fattas som
psykologiskt fenomen och blifver därigenom förandligadt.
Öfverväldigande verkar Nibelungentragedien, en bland de skönaste, som någonsin
skrifvits. Till det bästa af Hebbels hand höra vidare de mellan åren 1847 och 1850
utarbetade teoretiska skrifterna; uppsatsen om förhållandet mellan kraft och insikt
hos diktaren är den oumbärligaste kommentaren till hans egna konstverk.
Det är i Tyskland vanligt att på samma gång som Hebbel nämna Otto Ludwig,
och i denna sammanställning ligger en mening. En egendomlig inre sprödhet, som
öfvergick i konstverket, är för båda gemensam. Ludwigs rykte grundar sig
mestadels endast på hans Der Erbförster, detta fatalistiskt ängslande drama, som låter en
icke bortskämd estetik
utan en ny och
elementär konstnärlig
själfbestämning. Franz
Grillparzers arbeten
höra som helhet
betraktade till en
tidsålder, som
behärskades af den klassiska
traditionens anda.
Endast en händelse hade
försenat framträdandet
af hans Ein Bruderzwist
im Hause Habsburg.,
Die Jädin von Toledo,
en det demoniska
hebreiska kvinnomedvetandets psykologi, som
endast kunde lyckas
för Grillparzer, samt
Libussa, som med
storartad åskådlighet
framställde de mytiska
tiderna i böhmisk
natio-nalhistoria. Till det bä-
Thomas Carlyle.
Målning af J. E. Millais. Med
tillåtelse af Fotografiska Sällskapet i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
