Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Bildande konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 TH. V. HEIGEL OCH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.
Anselm Feuerbach: Medea.
Konstförlaget Franz Hanfstaengl, Munchen.
skåpet. Millais var så brådmogen, att han redan vid sexton år målade i hvad stil
som helst. Denna nästan obegränsade förmåga var en fara. För visso hade han
rätt att säga, att en konstnär väl kunde få vara dum, blott han kunde måla.
Courbet är ett träffande exempel på denna sats. Men Millais dref det artistiska för långt.
Så kunde naturligtvis den prerafaelitiska spetspenseln endast till en tid intressera
honom. Hans närvaro i brödraringen måste blifva en episod. Denne halffransmans
och engelske gentlemans glänsande virtuositet hade sin diametrala motsats i Fredrik
Watts’ konst. Millais reflekterade aldrig, han blott målade. Watts ville predika;
han moraliserade i stor stil. En viss religiös hållning förde honom nära
Prerafaeliterna, men han har aldrig formligen hört till skolan. Watts’ konst tillfredsställde
bägge sidorna, ej mindre den, som af bilderna fordrar etisk symbolism, mystisk
lyftning, än den, som
vill se eminenta
måleriska egenskaper.
Vid sidan af de
franska inflytelserna
verkade äfven belgiska.
Wappers och ännu mer
historiemålarne Gallait
och Biefve samt den
orientaliserande
kostymmålaren Portaels
och sedemålaren
Brae-keleer - alla dessa
gåfvo de unga tyskarne
afgörande impulser.
Gentemot
impressionismens franska
proveniens kan dock äfven
uppställas ett stort tysk t
namn - Adolf Menzel.
Men är det fråga om
utbyggandet af breda
konsthistoriska
utvecklingsbanor, så står Men-
Anselm Feuerbach: Själfporträtt.
Konstförlaget Franz Hanfstaengl, Munchen.
zel som den ensamme
mannen, som af
historien blifvit bedragen på
sin prioritetsrätt.
Wilhelm von Kaulbach
hade ännu framgått ur
Cornelius’ skola. Han
har trots en
bestämdare kolorit icke
förnekat detta inflytande.
På ett visst
utvecklingsstadium plägar
hvar och en, som
sysselsätter sig med bilder,
gå ouppmärksamt
förbi Kaulbachs och äfven
Pilotys mäktiga
»maskiner» och
demonstrera inför sig själf med
denna likgiltighet. Men
det är utom all
fråga, att bilder sådana
som »Jerusalems för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
