- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
419

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. England och dess kolonier.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"

ENGLAND OCH DESS KOLONIER.

419

Prinsens af Wales besök i Indien.

Målning af V. Veresjtsjagin.

massan af invandrare hade slagit sig ned på kusten i sydöst; hela australkontinenten,
som i ytinnehåll ej kommer långt efter Europa, räknade ännu ej fullt 2 1/2 millioner
invånare, äfven med inbegripande af öarne Tasmanien och Nya Zeeland. Här stod
ännu vid sidan af hvarandra ett litet antal fullkomligt oafhängiga stater, och endast
de tätare befolkade och kulturellt mest utvecklade bland dessa hade redan full rätt
till själfstyrelse. Landets hela utveckling bestämdes i hög grad af de vid århundradets
midt gjorda guldfynden. Där dessa rikedomar vunnits och på de gynnsammast
belägna hamnplatserna skockade sig befolkningen, medan det öfriga området blef mycket
glest befolkadt. Den rika tillgången på betesmarker hänvisade farmaren
hufvudsakligen till boskapsskötsel, hvaremot åkerbruket endast långsamt banade sig väg. Äfven
Australien utskeppade hufvudsakligen råämnen till moderlandet (boskap, kött och
mineralier) i utbyte mot industrivaror. Såväl Australien som Kanada belade
införseln med höga tullar och byggde hela sin finansiella hushållning på denna inkomst.
En väsentligen annan bild erbjuder Sydafrika. På Goda Hoppsudden hade
holländarne ända till 1806 varit herrar, och här hade en betydande mängd holländska
bönder slagit sig ned. Den inhemska kaffer- och hottentottbefolkningen blef antingen
undanträngd eller kvarhållen som landtarbetare på boerernas farmar, där den lefde
utan politiska och medborgerliga rättigheter i ett tillstånd, föga olikt slafveri. Först
efler den engelska eröfringen kommo äfven engelska invandrare till landet, mestadels
köpmän och yrkesidkare. De besatte företrädesvis koloniens sydkust med större och
mindre städer och trängde småningom de nederländska boererna allt djupare inåt
landet. Regeringen införde det engelska ämbetsspråket, afskaffade slafveriet och sökte
äfven på andra sätt taga den inhemska befolkningen i skydd mot boerernas hårda
behandling. Men dessa sågo häri endast en plan att omöjliggöra deras fortsatta
existens i landet, och stora skaror af dem drogo därför öfver koloniens gräns i
norr och grundlade här under hårda strider med kaffrerna nya egna stater, först
Natal, sedan Oranje-fristaten och Transvaal. Emellertid gjorde Kapregeringen anspråk
på öfverhöghet äfven öfver dessa nybildade kolonier, hvilkas grundläggare äfven efter
utvandringen förblifvit engelska undersåtar. Det var dessa anspråk^ som förmått
boererna att utflytta från Natal till områdena norr om Oranje-floden. Äfven hit för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free