Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Österns uppvaknande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VÄRLDSSTATSSYSTEM.
Vi - ill W\,\\>’X =.\SA -’*’ V
Salisburys seger vid 1895 års val.
Originalteckning i Illustrated London News.
genom samförstånd mellan Ryssland, Tyskland och Frankrike skulle kunna lösas på
ett sätt, som ej behagade England.
Englands konservative begagnade denna situation till häftiga angrepp på
ministären Rosebery, som de förebrådde att hafva vanvårdat rikets intressen. De rönte
härvid bifall från många håll, och vid en omröstning om militära frågor stannade
ministären Rosebery i minoritet. Den afgick, och Salisbury anmodades i juni 1895
att bilda ett nytt kabinett. I den nya regeringen inträdde äfven unionisternas ledare
Joseph Chamberlain, som öfvertog den viktiga posten som statssekreterare för
kolonierna. Parlamentet blef genast upplöst. De nya valen gåfvo de konservative en
stark majoritet; mot 310 konservative och 71 unionister stodo endast 177 liberale
och 82 irländare.
Sedan den tredje imperialistiska ministären kommit till makten - där den
bibehöll sig öfver tio år - vidtog en ny era med koloniala eröfringar och stora
riks-reformplaner. Närmandet till Japan och inkallandet af denna krigiska ministär blefvo
Englands svar på de öfriga makternas hållning i Shimonoseki.
Kolonialministern Joseph Chamberlain var den egentliga drifvande kraften i den
nya regeringen. En vidsynt man med eldig patriotism och outtröttlig arbetskraft
är han i hvarje fall den mest betydande statsman, som England frambragt under de
senaste årtiondena. Han var född 1836 och hade uppgifvit sin ställning som
fabrikant först för kommunal, sedan för politisk verksamhet; industrien, dess ledares och
arbetares intressen lågo honom dock alltjämt närmast om hjärtat. I början radikalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
