Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Striden om herraväldet i Östasien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM HERRAVÄLDET I ÖSTASIEN.
527
Ett sibiriskt regementes angrepp under
general Tserpitskij i slaget vid Mukden.
Originalteckning af Fritz Kock
i Berliner lllnstrierte Zeitung.
Port Arthur. I en tio dagars strid vid Liao-yang blefvo ryssarne under Kuropatkin
slagna och tvingade att draga sig tillbaka till Mukden (i början af september 1904).
Ett sista försök att bryta sig igenom till Port Arthur tillbakavisades af marskalk
Oyama vid Sha-ho (i oktober). Likaså misslyckades det för de i Port Arthur och
Vladivostok innestängda ryska fartygen att bryta blockaden; endast tre skepp togo
sig igenom de japanska linierna och räddade sig med svårighet till neutrala hamnar,
där de afväpnades. Port Arthurs läge blef allt betänkligare; i november och
december stormade japanerna några staden behärskande höjder och togo de yttre
fästningsverken. General Stössel ansåg under dessa omständigheter omöjligt att hålla
fästningen längre och kapitulerade den 2 januari 1905. I fästningen funnos omkring
30,000 stridsdugliga soldater samt 15,000 sjuka och sårade. Enligt den sedermera
mot Stössel inledda undersökningen skulle fästningen hafva kunnat hålla sig ännu
längre, och det blef af icke ringa betydelse för krigets fortgång, att belägringshären
under Nogi nu blef ledig och kunde understödja marskalk Oyama i Mandschuriet.
Genom föreningen med Nogi växte den senares här till en styrka af 320,000 man,
medan Kuropatkin förfogade öfver 380,000. Men ryssarnes öfverlägsenhet i antal
utjämnades genom japanernas bättre strategiska utbildning och djärfva stridsifver.
I fjortondagarslaget vid Mukden (den 24 februari till den 10 mars 1905) blefvo
ryssarne återigen i grund slagna, och japanerna kunde den 10 mars hålla sitt intåg
i Mandschuriets hufvudstad. Säkerligen utan grund skyllde tsaren denna olyckliga
utgång hufvudsakligen på öfverbefälhafvaren och ersatte Kuropatkin med general
Lenevitj. Det var väsentligen de ryska truppernas dåliga beväpning och
förplägning och den totala bristen på hänförelse för saken på ryssarnes sida, som afgjorde
striden till deras nackdel. Ty hur skulle den ryska bonden kunna känna någon
hänförelse för dessa strider, som utkämpades tusentals mil från hans hembygd för
intressen, som han ej kunde fatta! Däremot voro de japanska trupperna alla genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
