Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Striden om herraväldet i Östasien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VARLDSSTATSSYSTEM.
Ett japanskt fältlasarett.
Japanskt originalträsnitt.
trängda af den öfvertygelsen, att det för fosterlandets Oafhängighet och storhet vore
nödvändigt att hålla den farlige fienden fjärran från dess grannskap.
Ryssarnes enda hopp att ännu kunna gifva kriget en annan vändning berodde
på deras europeiska flotta. Lyckades denna att taga sig fram till Östasien och
tillintetgöra Japans flotta, så vore de på fastlandet stående japanska trupperna afskurna
från moderlandet, så att de hvarken kunde förstärkas eller förses med proviant. Om
sedan Ryssland med anlitande af den sibiriska järnvägen sände nya trupper till
Östasien, kunde en numerisk öfverlägsenhet åstadkommas, som slutligen måste verka
förkrossande. Så beslöt den ryska regeringen att skicka sin Östersjöflotta till Asien
under befäl af amiral Rozjdestvenskij. Men äfven denna flotta var fullkomligt
oförberedd på en energisk strid. Skeppen stodo hvarken i fråga om byggnad eller
utrustning på höjden af modern teknik, och uppsättningen af manskap och officerare
var fullkomligt otillfredsställande. Endast med svårighet kunde flottan
tillryggalägga vägen genom Medelhafvet och Suezkanalen till de östasiatiska farvattnen.
Efter färdens fullbordan var den fullkomligt ur stånd att strida, och då den i maj
1905 i Tsushimasundet angreps af japanerna under amiral Togo, blef den i grund
tillintetgjord.
Med den ryska flottans undergång var striden såtillvida afgjord, att det nu ej
vidare var möjligt för Ryssland att afskära förbindelsen mellan den japanska hären
och öarne. Men det kunde sättas i fråga, om Japan skulle vara i stånd att uppnå
ännu större resultat, om det framför allt skulle kunna vinna så afgörande framgångar,
att det kunde tvinga Ryssland till fred. På en sådan fråga måste svaret blifva
nekande. Ty för det första försvårades med hvarje steg längre inåt den japanska
härens förstärkning och förplägning; vidare kom man, så snart gränsen var
öfver-skriden, in i ett land, som sedan långt tillbaka var i ryssar nes händer och dem väl
bekant. Här kunde ryssarne sannolikt ännu länge göra motstånd med god framgång.
Men det värsta var dock, att Japan tydligen redan uttömt sin förmåga af fysisk och
pekuniär uppoffring. De äldsta årgångarne af det japanska landtvärnet voro redan
inställda i den aktiva hären, och det blef allt svårare att anskaffa de för krigets
fortsättning erforderliga penningmedlen. Å andra sidan var man äfven i Ryssland
benägen för en hedrande fred, då man ej kunde tänka på något återvinnande af
den förlorade positionen och de hemma i Ryssland frambrytande oroligheterna gjorde
det önskvärdt att få slut på den yttre striden.
Under sådana omständigheter voro båda parterna benägna att mottaga den af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
