Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europeisk expansion i det förflutna och det närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610 K. LAMPRECHT, EUROPEISK EXPANSION.
nande för den europeiska kulturens utvecklingsgång. Då genomförde Gerhart
Hauptmann redan tidigt en omkastning inom dramat, medan på diktningens hela område
hembygdskonstens princip först och främst gjorde sig gällande. Inom måleriet var det
en hel skara konstnärer, en Worpsweder, en Schulze-Naumburg och Böcklins
schweiziska efterföljare, som utvecklade en icke ännu fullt utpräglad idealism, under det att
en egen ornamentik, en egen konstslöjdsstil och framför allt en egen arkitektur började
utbilda sig som de mest påtagliga tecknen till den begynnande idealistiska riktningen.
Men de tidigaste yttringarne af dessa nya strömningar äro dock framför allt att söka
i England, som därigenom på detta betydelsefulla område återigen framstod som
banbrytande och ledande bland Europas stora nationer.
Skall det nu äfven skildras, huru en ny tidsålder inbröt jämväl inom
naturvetenskaperna och de andliga vetenskaperna? Huru upptäckten af röntgenstrålarne, af
radioaktiviteten, af vissa elements transformabilitet hade den verkan, att de
mekaniska naturvetenskapernas gamla, skenbarligen för alltid afslutade byggnad med dess
krön i satsen om energiens oförstörbarhet började att vackla? Huru till och med
läror om en ny vitalism framträdde? Huru romantiska naturfilosofemer, sådana
som Scheliings och hans skolas, huru Fechners aningar i hans filosofisk-profetiska
skrifter började sätta spår i tiden? Ingen förnekar i våra dagar nödvändigheten af
att inom det naturvetenskapliga området till och med i principfrågor iakttaga
åtminstone varsamhet gentemot gamla, skenbarligen alldeles säkra hypoteser ej mindre
än gentemot nya sådana. Men på andevetenskapernas område är det likaså
ögon-skenligt, att det blotta detaljarbetet sedan 1890-talet kompletterats genom ett i kraft
och omfattning stadigt tilltagande syntetiskt arbete, i afseende på hvilket endast den
önskan må uttalas, att det ej måtte fortgå därhän, att jämvikten mellan det analytiska
och det syntetiska forskningssättet rubbas.
Afbryta vi här framställningen för att se oss omkring och tillbaka, så är det från
början själfklart, att en så öfvermåttan fruktbärande utveckling som under den
europeiska subjektivismens båda perioder - en utveckling, som här på några få
sidor knappt kunnat skildras annorlunda än i förkortadt urval och med ett fåtal
slagord - icke kunde eller kan förblifva utan djupaste inverkan på mänsklighetens
historia. Men betydde och betyder en sådan inverkan icke redan i och för sig tillika
den väldigaste expansion af europeisk kultur och makt?
Så framträder då till särskildt skärskådande hela den oerhörda raden af fakta i
denna subjektivisms utveckling, och det återstår nu att försöka att under speciellt
hänsyntagande till deras politiska betydelse, som hittills lemnats å sido, klargöra
deras verkningsformer, hur mycket än allt, som här är att säga, måste i synnerligen
hög grad blifva styckeverk, då uppenbarligen många af de djupaste verkningarne på
detta område ännu ingalunda fullt slagit rot eller klart framträdt i dagen.
Fantasiverksamheten med dess rika värld af bildande konst, diktning, plastiskt gestaltande
världsåskådning och religion samt musik förblifver ju alltjämt blomman af all
kultur, liksom den varit dess starkaste och äldsta brodd. Har nu den europeiska
kulturkretsens fantasiverksamhet under subjektivismens tidsålder redan stora
expansionsresultat att anteckna? Tills vidare kan frågan tämligen nära besvaras med ett
blankt nej. Visserligen hafva de europeiska nationerna, liksom deras koloniala
förgreningar förnämligast i Amerika och Australien, påtvungit de andra folken och
kulturkretsarne en del sidor och resultat af sin fantasiverksamhet, i måleri och
arkitektur, i filosofi och musik, och deras religiösa propaganda är redan gammal, men
att de främmande kulturkretsarne som helhet eller ens i viktiga delar blifvit däraf
genomträngda, låter näppeligen säga sig.
Däremot hafva de främmande kulturkretsarne inom dessa områden utöfvat ett
ingalunda obetydligt inflytande på den europeiska. Detta gäller närmast om den
indiska kulturkretsen, hvars högsta skapelse, Buddaläran, redan under
subjektivismens första period haft ett visst inflytande men särskildt under den andra visat sig
verksam. Detsamma gäller nästan ännu mer om den östasiatiska kulturkretsen.
Kunde man redan i det adertonde århundradet skönja inverkningar af den kinesiska
filosofien och ännu mer af den högt stående kinesiska konsten i dåvarande eller
förgångna tider, så upplefde det nittonde århundradet framför allt japanska inflytel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
