- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
611

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europeisk expansion i det förflutna och det närvarande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EUROPEISK EXPANSION I DET FÖRFLUTNA OCH DET NÄRVARANDE. 611

ser och dessa likaledes i synnerhet inom den bildande konsten. Hur djupt de trängt
och tränga? kan ännu näppeligen matas. Man måste själf bevittna, huru mycket i
vår europeiska konst japaner finna »japanskt», för att ej stanna vid ett ensidigt
europeiskt bedömande.

Ett sådant förhållande inom fantasiverksamhetens viktiga rike kommer kanhända
för mången öfverraskande. Men det är omöjligt att betvifla, och det låter också väl
förklara sig. Det är kändt, att mänskliga kulturer, som, utvecklingshistoriskt sedt,
stå på alltför långt åtskilda trappsteg, förhälla sig afvisande till hvarandra. Liksom
mindre kultiverade folk redan reagerade mot den europeiska kulturen på
femtonhundratalets nivå, så hafva de ännu mindre förutsättningar för att tillägna sig
densamma i våra dagar, eftersom de icke äro i stånd att utveckla det mått af andlig
energi och uppmärksamhet, som ovillkorligen fordras för dess upptagande. Det
säger sig då själft, att folk med lägre kultur icke äro skickade ens att fördraga, mycket
mindre att spontant tillegna sig och produktivt återgifva den moderna europeiska
fantasiverksamhetens art och resultat. Men gäller detta samma äfven om folk inom
så höga kulturkretsar som t. ex. den indiska och den östasiatiska? Ligger icke
saken här - delvis eller helt och hållet - snarare så, att dessa folk i stället hafva
en äldre kultur än de europeiska? För den indiska kulturen på Buddas tid kunde
man väl förmoda något sådant på grund af den primitiva buddismens ande och
ännu mer af dess senare systematiseringar. Där finner man känslor uttalade och
tankar framkastade, som för oss européer ännu äro nya och liksom »öfverbistoriska».
Hvad åter den japanska konstens inverkan beträffar, så beror den helt otvifvelaktigt
på det faktum, att den erbjöd den europeiska konsten en redan ganska betydligt
utvecklad impressionism på en tid, då den europeiska impressionismen först började
på att utveckla sig, att den alltså spelade lärarens roll gentemot lärjungen.

Detta konstaterande kan vid första anblicken synas hårdt, men det måste så
mycket bestämdare fasthållas. Indisk och i månget hänseende äfven östasiatisk
historia är utvecklingshistoriskt sedt äldre än vår och därför äfven skickad att
inverka på oss i sådana hänseenden, som icke alltför mycket aflägsna sig från våra
nyss upplefda erfarenheter. Om icke dessa kulturer därjämte redan delvis innehålla
starka ansatser till förfall, som göra dem icke vuxna eller otillgängliga för våra
inverkningar, är en annan fråga, som här ej skall afgöras, så mycket mer som
omdömena vid en sådan jämförelse mellan stora kulturföreteelser måste blifva i högsta
grad vacklande, så länge de ännu sakna det oumbärliga stödet af enklare data ur en
jämförande kulturhistoria.

Gynnsammare ställer sig jämförelsen för den europeiska kulturkretsen, när det
blir fråga om förståndsverksamhetens vidsträckta områden. Den vetenskapliga
verksamheten, som i detta sammanhang framför allt kommer i betraktande och från
hvars karaktär man kan draga slutsatser rörande alla andra till äfventyrs ännu
verkande faktorer, då den representerar blomman af den europeiska
förståndsverksamheten, har i och för sig något universellt. Hvem vill framför allt bedrifva
naturvetenskaperna nationellt eller efter kontinenter eller på något annat sätt partiellt?
Men äfven andevetenskaperna ega denna karaktär, då de alla ytterst hänföra sig till
det allmänmänskliga, och om denna karaktär ännu i mycket framträder endast som
en sträfvan, så är det dock i härvarande sammanhang tillräckligt att se denna drift
oupphörligt tillväxa. Men betyder nu »universell» från europeisk ståndpunkt sedt
och betonadt icke redan a priori detsamma som expansiv? Då de andra
kultur-kretsarne icke kunna mäta sig med den europeiska i det förutsättningslösa utöfvandet
af förståndverksamheten, sådant det framträder i vetenskapen som en af dess
förutsättningar, så hafva de närmast i sina mänskliga förhållanden men äfven i fråga
om naturbeskaffenheten inom de rymder, öfver hvilka de utbreda sig, blifvit objekt
för den europeiska forskningen. På denna punkt har tillika börjat en särskild
organisation af det vetenskapliga arbetet för att möjliggöra inträngande
undersökningar. Vetenskapliga resor och expeditioner hafva anordnats och utförts i allt större
omfattning, ett alldeles nytt upptäcktsskede har vidtagit, och från öfvergående
forskningsbesök har man öfvergått till oafbruten vistelse på skådeplatserna för
forskningsarbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free