Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7<> VIKTOR RYDBERG
till en folkets man, äfven då han yfves af ädel börd.
Skåda pojkars lek och är en af dem af detta skaplynne,
skall du snart skönja det. I leken hägrar lifvets allvar
med allt hvad det rymmer af godt och ondt. — — Den
inbillningsstarke är icke sällan i leklagen den, som går
främst i alla halsbrytande rön, ty han drömmer sig vara
Hektor eller Akilles, och han kan röja liten vågsel för
egna eller andras lif och lemmar. Men där en usling S
hans åsyn djärfves förgripa sig på en vekare broder,
där kastar han sig med ljungande ögon öfver
våfdsherre-ämnet. Hort i sådana stunder med granntyckte
uppsyningsman, och låt Olympens gudar, som glädjas åt de
•dödligas lekar, i ro njuta det friska skådespelet! Själf
härskarornas Jehovah nickar blid från sitt kerubhögsäte
när rättskänslan knyter en paj knäfve.
Röjcle ej dylika gossar något af samma eld rid
boken som i leken, blefvo de illa sedda i skolan, där
de håle, släte, slickade och kallblodige ohjälpligen skörda
de högsta vitsorden för sedligt uppförande.
Den inbillningsstarke gossen är from och
upprorisk, troende och tviftare tillika: l kyrkobänken under
en predikan af det vanliga slaget kan han göra sig saker
hardt när till kyrkobuller. Men ensam i det fria, när
solen sjunker oc-h kvällringningen från den närliggande
stadens kyrkor fyller luften med dallrande ljud, hör han
i dem världskretsarnes klang och knäpper händerna i
njulningsrik bön. Som äldre glömmer han ofta Gud,
men återvänder alltid till honom. — — —
Den inbillningsstarke är ej pliktstark. Icke »den
kategoriska imperativen», icke del manande »du bör» är
* »Väl »r jag fridens vän, men glädes äfven,
när mod och heder knyta gossenäfven.»
Poemet »Edén», äfven intaget i »Vapensmeden».)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
