Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRA (PPSATSKR
Poetiska blommor» at’ C. o. s. v.; dylika arbeten löna
sig knappast att trycka och förlägga, de hafva utträngts
af Inga hämorrhoider mer! Om guanogödseln och
andra förfärligt prosaiska alster af prosaiska pennor.
Tiderna förändras, vi kunna icke hjälpa det.
imellertid finnas få regler utan undanlag. Det
nuvarande släktet har med en begärlighet ulan like slukat
Vilhelm v. Brauns dikter. Runebergs sånger lefva
på allemans läppar, Nybom höres och läses gärna.
Beppo So mm el ii och Talis Qualis’ dikter äro
knappt tillgängliga i bokhandeln, men dessa herrar ha
alla ett namn och det är just knuten alt nu skaffa sig
ett sådant.–I vår tid, då så mycket göres för
kommunikationernas förbättring, tyckes äfven vägen till
skaldeparnassen blifvit något mindre krånglig alt vandra. Vårt
språk är så utbildadt, alt så godt som hvem som helst
förmår att uttrycka sina mer eller mindre slöa känslor i
rimmade och klingande fraser. Allteftersom de
europeiska folkens lifsandar slappades, förvissnade blomman
af deras inre kärnfriska lif, den nationella sången, anden
var borta, och formen stod ensam kvar. Men denna
ikläddes hofdräkten och placerades i förmaken för att
hålla rökelsen under de förnämas näsor. Så uppstod en
kvasi-poesi, pudrad, cirklad och tankefattig såsom en
hoflakej ägnar och anstår. Kunde den piruettera siratligt,
uppträda med slickade fasoner och röra sig utan för
mycken kantighet i alexandrinernas menuett, så var den
utan tvifvel skaldekonst. Nu har man fått andra tankar
om saken. Vi förstå hvarför Thorild på sin tid
uppträdde så häftigt mot rimsluten; han kämpade för anden
mot formen, emedan den senare så länge gått och gällt
för den förra. Vi se dem helst i innerlig förening och
skola dock alltid kunna skilja mellan en skald och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
