Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA SPÖRSMÅL ’22’.»
»Skulden och skammen» — skref Malmström — »är
hela samhällets, är den allmänna opinionens, är hvar och
ens som icke gör allt hvad i hans förmåga står för att aftvå
denna fläck ur vår lagstiftning. Om hvar och en, som
inser hur stridande mot religionens väsende allt
samvets-tvång är, ville med allvar bemöda sig att inom sin verk
ningskrets sprida denna öfvertygelse, så skulle snart en
bestämd och allmän opinion därom bilda sig. Och när
det allmänna tänkesättet blefve nog upplyst och
fördragsamt för att erkänna hvar och ens rätt att blifva salig
på sin fason, för att inse att den religiösa öfvertygelsen
ej kan lefva utan frihet, ej kan regleras genom
polis-stadgar, då faller denna lag, faller ohjälpligt, vore ock
den lagstiftande makten uppdragen åt ett
kardinalskollegium. Ty den allmänna opinionen är en murbräcka,
för hvars oupphörliga slag, om de riktas af friheten och
upplysningen, alla murar måste falla.
Äfven inom kyrkan själf rådde länge nog lik-
" o
nöjdhet för teologiska spörsmål. Ar 1838 kunde
Reuterdahl fälla det uttalandet, att »de ypperste,
rikast begåfvade män bland svenska kyrkans
prästerskap delade sin dag mellan familjejoller, a visorna,
hvilan vid tobakspipan, en underlig golfvandring,
som icke lämnade andra spår efter sig än i tiljorna,
ett sterilt begrundande af statsangelägenheter,
spelbordet och de oundgängligaste ämbetsåligganden».
Men under 1850-talets Senare hälft började de
politiskt religiösa stridsspörsmålen (religionsfriheten
m. 111.) vålla larm i lägret och väcka både
prästerskap och allmänhet ur liknöjdheten. »Sverige blef
teologiskt.»
Den högkyrkliga ortodoxien, som tillika för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
