Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA SPÖRSMÅL
tvänne i juni 1857 införda osignerade uppsatser
»En blick på det kyrkliga området».*
Dessa artiklar börja med att framhålla Voltaires,
Diderots och de andra sjuttonhundratals-»upplysarnes»
stora bragd, som omtalas i varma ordalag. Men de
förstodo icke sofra det ädla från det oädla, det ursprungligt
sanna från det tillkomna falska; och de riktade därför
sitt angrepp ej mot de hedniska formerna hvari
kristendomen inklädts, utan mot kristendomen själf, förbiseende
att det religiösa behofvet är oskiljaktigt förenadt med
människonaturen. Detta hat till kristendomen hade
fortplantats till den franska revolutionen, som dock i trots
af företeelserna på dess yta vore lika kristlig som själfva
reformationen. Det var det undertryckta samvetets, den
sårade rättskänslans protest mot det hedniska i stat och
kyrka.
Redan af detta Viktor Rydbergs första
märkligare uttalande i kyrkliga spörsmål finna vi,
hurusom ban betonar sin religiositet på samma gång
som sin upproriska gensaga mot de former,
hvilka i kyrkan liksom i staten gällde såsom
gudomliga.
Han uppträder vidare a ena sidan mot sin
egen tids religiösa likgiltighet förbunden med en
halfvetenskaplig ateism; å andra sidan mot den
»krassa i dogmer stelnade spiritualism, som vare
sig den bär påfvens eller Luthers namn uppträder
med samma, en allena saliggörande kyrkas anspråk
på herravälde öfver människornas samveten».
Mellan dessa bägge motsatser ställde ban det
religiösa behofvet med sin trängtan efter
tillfredsställelse.
* Intagna i hans Saml. Skrifter. XIV 81 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
