Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 7 G
VIKTOR RYDBERG
fyllda af präster. Wieselgren framställde sina
anmärkningar. Rydberg, som ju icke var det
muntliga ordets man, sade sig väl ej på rak arm kunna
utförligt bemöta dem, men förklarade sig vid
lämpligt tillfälle vilja göra det och antydde huru han
härvid skulle förfara, så som senare skedde i
Bibelns lära om Kristus ’(andra kapiilet om tre-
9 c
enighetsläran och skriften*).
Wieselgren slöt emellertid med orden: »Ja, huru
som helst, i den läran har jag lefvat och i den vill
jag dö». För denna rent personliga bekännelse"
böjde sig de. båda lekmännen och lämnade
därefter den prästerliga konklaven. *
Men icke blott i Bibelns lära om Kristus
återkom Rydberg till detta ämne. Hans enda mera
stridbara uppträdande vid 1868 års kyrkomöte
gällde just detta bibelspråk. Men då vidhölls det
icke längre af de ortodoxes förnämste målsmän.
""Religions- och kulturhistoriska ämnen.
För en sund uppfattning af de teologiska
spörsmålen var i Rydbergs ögon en fördomsfri och från
all häfdvunnen öfvertro frigjord uppfattning af de
religiösa idéernas utveckling af största betydelse.
En sådan skildring af de religiösa frågorna
från deras historiska sida och i deras sammanhang
med den universella utvecklingen fann han i Nils
Ignells stora arbete Mänskliga utvecklingens historia,
som börjat utkomma 1855 och hvaraf två hand
* Då Wieselgren^ framtog en förment »Luthersk» bibel, där
stället fanns, påvisade V. R. att den var utgifven af — Zwingli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
