Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 VIKTOR RYDBKRO
Här har Rydberg skridit öfver de gränser, som Ignells
verk uppnått.
Särskildt intressant, bl. a. med hänsyn till
Rydbergs året därpå utkommande roman, är
jämförelsen mellan nyplatonismen och kristendomen.
Efter en skildring af dèn dystra världsåskådning,
hvari antiken utmynnat, sedan filosofien fullbordat det i
sig själf nödvändiga förstörelseverket att undergräfva tron
på de gamle gudarne och lagt sig att hvila på sina
lagrar, hänvisande den tröstlösa, efter yttre stöd letande
människoanden att söka h jälp hos sig själf uti en passiv
dygd, i likgiltighet för världen och i lidelsernas tämjande,
eller ock i en lugn och obekvmrad njutning af världens
materiella håfvor, framhåller han, hurusom tillståndet var
tröstlöst och huru längtan efter något mera positivt
t. o. m. framträdde inom filosofien ungefär samtidigt med
att kristianernes lära utbredde sig. Det var
nyplatonismen, som sträfvade att göra kristianismen öfverflödig.
Filosofien uppträdde i en rustning, knappt mer
igenkännlig såsom den klassiska, för att bekämpa sin fiende.
liydberg påpekar de stora likhetsdragen mellan de
båda kämparne neoplatonismen och kristendomen, en
likhet som t. o. m. lät Augustinus i sin äldre period
förklara, att en nyplatoniker kunde kallas kristen, blott han
förändrade några uttryckssätt. Likheten berodde ej på
efterbildning, blott i vissa punkter hade nyplatonismen
inympat sina föreställningssätt på kristendomen, ej tvärtom.
Likheter funnos i den monoteistiska kärnan, i
föreställningarna om Guds egenskaper, om treenigheten, ordet,
försoningen. Guds människoblifvande erkändes af
neoplatonismen som en vetenskaplig tanke fast ej som ett
sakförhållande.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
