Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 CO
VIKTOR RYDBERG
Ur dessa studier, tillika med de kyrkohistoriska,
hvartill hans polemik mot Lundateologerne fört
honom, äger man att söka ursprunget till hans
mest berömda roman: I)en siste Athenaren.
Den 15 april 1858 hade den sista Ignellsuppsatsen
varit införd i Handelstidningen, just den som
om-handlade nyplatonismen och kristendomen, med
hvilken artikel Rydbergs referat skridit utöfver de
gränser som Ignells verk uppnått. Kort därefter,
en dag på våren 1858, lustvandrade Rydberg och
Hedlund ut åt landet. Talet föll på
Handelstidningens följetong, för hvilken ju då Rydberg svarade.
»Ser du,» sade han, »jag har ett ämne, hvilket
jag gärna ville behandla i en historisk ’roman;
men jag behöfver härtill längre tid. Det skulle
röra brytningstiden mellan hedendomen och
kristendomen, och skådeplatsen skulle blifva Athen.»
Hedlund, som hade i minnet, hurusom slutet
af Fribytaren skrifvits något brådstörtadt, för att
tillfredsställa följetongsbehofven, önskade, att
åtminstone större delen af den nya romanen vore
färdfg, innan något däraf började tryckas.
»Hur lång tid önskar du?» frågade redaktören
sin medarbetare.
»Sex månader.»
»Må ske.»*
Under Rydbergs vandringar i Norge sommaren
1858 började tvifvelsutan skepnaderna i Den siste
Athenaren taga allt fastare former i hans fantasi,
och vid hemkomsten grep han verket an.
Ledighetstiden för romanens utarbetande förlängdes,
* Jmfr Hedlunds redogörelse i G. H. o. S. T. i februari 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
