Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-i 16
VIKTOR RYDBERG
af sina gemåler. Men skillnaden är den, aff kristianernes
tolkningssätt är mycket godtyckligare än våra filosofers
och Hermiones och att de judiska sägnerna alls icke
bära någon symbolisk prägel, utan vilja vara rena
historiska berättelser.»
I den dubbla uttyd ningen af Narkissosmyten
har Rydberg lämnat lysande prof på den allegoriska
metod, i hvars utöfvande hedniske och kristne
tänkare täflade.
Men icke blott som tänkare äger
neoplato-nikern Krysanteus frändskap med kristendomen,
utan äfven som mystiker. Rydberg framhåller, att
den grekiska filosofien genom neoplatonikerne
undergick samma omdaning som den antika
byggnadskonstens minnen genom medeltidens byggmästare.
Platons tanketempel med dess ljusa pelargångar
blef genom en kedja af förvandlingar till en byggnad
med genombrutna fönster, målade af mystiken, och
spetsbågar, spända af himmelsk längtan. Denna
mystik, denna »längtan», så främmande för den
ursprungliga naiva hedendomen och för
hellenismens glanstid, framträder i mysterierna, till hvilka
äfven så filosofiska andar som Krysanteus och
Hermione gåfvo sig hän för att försjunka i fantastiska,
symboliska akter, liksom anande de djupa
religiösa och sedliga sanningarna.
Den siste Athenarens författare, hvilken, med
all sin tankeskärpa och tankeklarhet, bar inom
sin naturell ett icke ringa fång af mystik — därom
vittnar ju bl. a. Singoalla — sympatiserade i detta
afseende med sin hjälte. *
* Rätt betecknande äro i detta afseende några ord, dem
förf:n fäller på tal om att Krysanteus med allvar och spän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
