Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-i 16 VIKTOR RYDBERG
under den romerska kejsartiden får icke dömas
enbart efter satirikernes målningar eller efter de
kristne apologeternes klagomål. Tvärtom påpekar
Hatch, hurusom i den hedniska världen vid denna
tid inträdt en sedlig reformation, för hvilken i
synnerhet filosofer bland stoikerne och cynikerne
(Epiktet) voro målsmän, de där med lära och lif
trädde i spetsen för en sedereform. Och med alla
skiljaktigheter funnos många öfverensstämmelser
med kristendomens etik. *
Alltså, det rådde icke mellan den antika
filosofien i dess aftonrodnad och den framväxande
kristna statsreligionen den klyfta, som man på
grund af slagorden »hedning» och »kristen» och
på grund af de blodiga striderna mellan gammalt
och nytt varit benägen antaga.
Ocli huru ställer sig neoplatonikern Krysanteus
till. Kristus?
I bokens början låter författaren Krysanteus
på följande sätt uttala sin neoplatonska panteism:
»Jag föreställer mig alt hvad Plotinos uppnådde
genom ått sänka sin ande i det begrepps- och formlösas
haf, det ägde Josefs son mera af naturen och såsom
något stadigvarande, så att han kunde vandra bland
människorna och verka i det yttre, utan att hans
skåd-ning i det gudomliga blef grumlad. Hvad han ägde i
högsta mån, det äga vi alla, åtminstone till möjligheten,
i en lägre. Lotosblomman synes gunga fritt på vågen,
men hennes stängel ringlar genom djupet och är rotfast
i dess botten. Så sväfvar människoanden med begränsad
* Rydberg var långt senare sysselsatt med studier
rörande likheterna mellan stoicism och kristendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
