Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET UTTERÄRA GÖTEBORG 185 5 — ß2
En annan gång, då tillfälligtvis en byråkamrat
kände den roman, ur hvilken Nyberg hämtat något
själfbiografiska och anmärkte, att det i alla fall var
besynnerligt, att ban läst den historien bos Fredrik
Gerstäcker eller Balduin Möllhausen, svarade den
gode Sigfrid med orubblig kallblodighet: Hvad
är det för underligt? Gerstäcker har den från mig.»
Det var Rydbergs synnerliga nöje att gå ut
med Sigfrid Nyberg, helst på tumannahand, och
låta honom hopa Pelion på Ossa af märkliga lef-
o
nadshändelser. Åhöraren höll god min, under del
berättaren vågade sig allt längre och längre ut.
Skildringen kulminerade, när Nyberg berättade,
hurusom han råkat in i en apkoloni, valts till kung
där, men nödgats taga till flykten, då en af de
förnämste aphanarne af svartsjuka anstiftat en
revolution! Jag minnes, hurusom Rydberg ännu vid
ett af våra sista
sammanträffanden under godt skratt
omtalade just denna sin
oförliknelige, i grunden så
godmodige ungdomsväns
fantastiska »historia».
Maximilian Axelson
(född 1823, d. 1884) var en
begåfvad skald af mera
elegisk läggning, som
likaledes tillhörde Rydbergs
förtrogna umgänge under
denna tid.
Efter att ha tjänstgjort i Stockholm som e. o.
kammarskrifvare och i 1850-talets första år väckt
en viss uppmärksamhet genom ett par af Svenska
Max. Axelson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
