Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
VIKTOR RYDRF.RG
petitioneraride i sakens dåvarande läge icke vara
på sin plats, då domkapitlet ej behöfde påminnas
om sin skyldighet och saken dessutom komme
för sent.*
Den 30 maj föll Kongl. Maj:ts utslag i
anledning af domkapitlets besynnerliga försök att skjuta
initiativet till en kätteriprocess öfver på regeringen.
Det kungliga brefvet var mycket kort och innehöll
endast, att då det lagenligt på domkapitlet ankomme
att bestämma, om åtal borde anställas för
utspridande af villfarande lärosatser, och dessutom eforus
och konsistorium ägde att utan särskildt af Kongl.
Maj:t inhämtad föreskrift vidtaga de åtgärder, som
låge inom dess befogenhet och som för vården
af läroverket och ordningen inom kyrkan vore af
omständigheterna påkallade, så fann Kgl. Maj:t
domkapitlets hemställan icke till något vidare
yttrande föranleda. Detta beslut blef dock först
kändt en månad senare. Domkapitlet hade knappast
med den oformliga ansökan till Kongl. Maj:t afsett
* Bn gammal humoristisk kyrkoherde Thorbjörnsson i
Enslöf förklarade i sin skrifvelse, att »ostracismen stode kvar
som ett vanskapligt hedniskt bruk; bonden, som lät Aristides
skrifva sitt namn på skärfvan, hedrade sig icke genom sin
simpla omotiverade röst; det vore allom bekant, att neologer
innehaft högsta säten vid rikets första akademi, att
svedenborgare beklädt biskopsstolar och varit omgifna af lika
sinnade konsistorialer utan att det ena eller andra ledt
till allarmerande petitioner; allt måste likväl hafva sin
utgångspunkt, hvarur har detta upprunnit? Thorild skref en
gång, att den kladdige stuten råmade först. Nog vore högsta
makten i stånd att utan stöd af petitioner från en flock
landt-pastorer handhafva sitt höga kall och skipa rättvisa.
Kyrkoherdens oförgripliga mening vore, att man icke alls borde
befatta sig med saken, utan gjorde han en tillämpning af
Bellmans bekanta strof: »De lärde vände om som åsnor och
borickor».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
