Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5(32
VIKTOR RYDBERG
minstone kommit till reda och klarhet med sina egna
principer och hvars auktoritet vore äldre och mer
imponerande.
Den sista afdelningen af uppsatsen riktas mot
de högkyrkliga anspråken på underkastelse under
prästens auktoritet.
I en tredje uppsats har Rydberg samlat en
hel rad satser, som det vore intressant, säger han,
att få vid ett prästmöte diskuterade, och de där
stå i bestämd motsats till kontraktsprosten Lindskogs
meningar, hvilket, tillägger ban, »icke vore att undra
öfver, då deras författare var en tänkande, en
ovanligt skarpt tänkande man, hvilken det aldrig
skulle fallit in att skrifva en afhandling om
subjektivismen utan att rätt veta, hvad subjektivism är».
Hans namn var Immanuel Kant, ett namn, som
skall i alla tider vördas. Hans satser äro
alltigenom »subjektivistiska», han stämplar de
»objek-tiviteter», som nykatolikerne och hr Lindskog hylla,
såsom vidskepelse och afgudadyrkan. »Det är hårda
ord, men månne de icke äro sanna?»
I genmälet mot Reuterdahl hade Rydberg
försvarat tidens reformsträfvanden på det religiösa
området gent emot beskyllningen att endast vilja
»rifva ned», en beskyllning, som grep honom desto
mera som han visste med sig, att han i så hög
mån var en positiv natur oc.h att hans intresse för
den religiösa frågan minst af allt var dikteradt af
önskan att förneka. Därför har han ock i det
förträffliga förordet iill Axel Krooks Tro och otro
(Saml. Skr. XIV: 16(5) betonat, att striden ej fördes
mellan tro och otro, utan mellan tro och tro;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
